Det var ett tag sen jag skrev ett inlägg på bloggen. Anledningen är flera, dels för att jag för det mesta sysslat med reparationer som legat för länge, dels för att jag lagt datortiden på att städa upp mina hårddiskar och digitalisera mina kassettband. Under tiden har arbetet ändå fortsatt i lokalen som vanligt och jag har två färdiga GammelGura att redovisa så småningom.
Det mest tidskrävande projektet har varit att jaga rätt på alla sångtexter jag gjort genom åren. De har funnits i ett 50-tal PageMaker och InDesign filer sen slutet av 1990-talet, ofta som kopior och innehållande hundratals låtar med ackord. Mitt misstag är att inte hålla ordning på allt genom åren och hålla koll på den senaste versionen av alla texter, vilket jag fått sota för nu. För att inte tappa bort någonting bra har varje originalfil sparats som en stor PDF fil med upp till 200 sidor, som sen splittrats upp i en fil per sida/låttext. Namnet på filerna har sen ändrats till originalfilens datum och låtens namn, varje låt har sen fått en egen folder. Efter att ha gått igenom alla originalfilerna har varje folder mellan 5 och 30 versioner av låttexten och antalet foldrar/låtar är strax över 400, det finns säkert några till att hitta. Det har tagit sin tid!
Mina gamla kassettband, ca 60 stycken, har digitaliserats och de stora filerna har klipps upp i bitar. Hälften av kassetterna är ofärdiga idéer eller de allra första versionerna av färdiga låtar i små snippets inspelade på min lilla diktafon. Det har dykt upp bra idéer som måste bli till färdiga låtar, men även nästan färdiga bortglömda låtar. En del väldigt tidiga inspelningar från början av 1980-talet också. Säga vad man vill, kassettbanden har usel kvalitet men de finns fortfarande kvar! Jag ska gå igenom havet av idéer med nonsenstext och tradiga ackordsvängar och förfina det som råkar vara bra, det har redan blivit en ny låt av en bra melodi på första bandet som aldrig fick sin text.
De senaste två veckorna har jag varit golvad av en seg förkylning. Inte mycket blev gjort förutom att titta på alla TV program med guldgrävare, krabbfiskare, auktionerare, fyndare, renoverare, skattletare, antikhandlare etc. etc. Lyckades dock städa nästan hela lägenheten och sätta om blommorna också. Jag blev rätt trött på TV tittandet!
Igår var första dagen jag kände mig så pass frisk att jag tog mig till lokalen. För ungefär ett halvår sedan investerade jag i en minisvarv tänkt att användas för att borra ut centrerade hål för en 4 mm pärlemordott i solida Waverly strängpinnnar i ebenholts. Gamla handgjorda solida strängpinnar från 1930 talet och äldre är alltid i trä, oftast gjorda i ebenholts, och med en betydligt större pärlemordott än moderna strängpinnar. De gamla originalpinnarna fattas ofta eller är i för dåligt skick. Nya pinnar behövs nästan alltid, men nya pinnar i stil med de gamla finns inte att köpa.
Jag har testat olika metoder och jiggar att borra in pärlemordotten, problemet är att det är extremt svårt att centrera hålet. Det räcker med några tiondelars misspassning för att det ska se snett ut. Det bästa resultatet har jag fått genom att syfta med ögonmåttet och hoppas på det bästa. Men det var arbetskrävande och i en batch av 60 pinnar blev det alltid ett tiotal pinnar där dotten hamnade för snett och en eller två pinnar som gick sönder, väldigt få blev perfekt centrerade. Min tänkta lösning på problemet fick bli minisvarven. När jag köpte den hade jag ett stort lager färdiga pinnar, först nu var det dags att prova den i praktiken.
Svarven, en Proxxon Micromot DB 250, kompletterades med en stor chuck och en liten chuck. Principen är att fästa en rundstav i ek i den stora chucken som snurrar och använda borrar i den lilla fasta chucken för att göra ett hål mitt i rundstaven av ek där strängpinnen kan tryckas fast. Med en 4 mm borr kan sen hålet för pärlemordotten borras in centrerad i strängpinnen. Efter lite experimenterande kom jag fram till att den vanliga strängpinne-brotchen inte kunde användas i rundstaven i ek, hålet blev ocentrerat. Bara om jag använde en lagom stor borr (5,3 mm) höll sig strängpinnen still när svarven startades. Vidare fick jag styva upp 4 mm borren med en hylsa epoxylimmad björk för att den inte skulle svikta när jag borrade. Hylsan tillverkades enkelt i svarven. Släden med borren var också lite glapp, men det fixade jag med ett 0.3 mm bladmått.
Genom att trycka släden med borren mot strängpinnen var det enkelt att borra hålet, strängpinnen kunde sen bändas loss med en liten kniptång. I svarven fanns också ett stopp för släden så jag inte borrade hålet för djupt eller för grunt.
Det kändes lite läskigt med de utstickande käftarna på den stora chucken när svarven var igång, jag ska tillverka ett skydd innan jag använder den nästa gång!
Resultatet blev lyckat. Av 60 pinnar var det ca 5 stycken som inte var helt perfekt centrerade, antagligen några av de första innan jag hittade den rätta metoden. Det gick mycket snabbare att tillverka pinnarna och det finns ingen risk att någon pinne går sönder.
Efter limning av pärlemordottarna med nummer 20 Stewmac superlim och lite slipning av toppen (pinnens topp är rund och dotten platt) finns pinnar så de räcker till nästa 10 GammelGura. En billig 5 grader strängpinnbrotch har beställts, den ska slaktas på handtaget och göra det möjligt att borra ett centrerat strängpinnhål i rundstaven i ek istället för det raka 5,3 mm borrhålet för bättre passning.
Ett skydd tillverkades av en bit plaströr.
