Laglappar

När man reparerar gamla instrument är det alltid sprickor som måste limmas ihop. Alla sprickor i lock och botten limmar jag med varmt hudlim som helt enkelt är det bästa limmet för trä. Jag gör det i två pass.

Först limmas sprickan ihop kant-i-kant och då är det viktigt att de två sidorna är i jämnhöjd med varandra och att sprickan blir så tät det går. Breda sprickor måste få en trästicka ilimmad, men det är en annan historia. En limmad hårfin spricka lär aldrig öppna upp sig, om det spricker sker det bredvid. Men hudlim är inte bra på att fylla ut tomrum och en lite bredare spricka blir inte lika stark som om träytorna är helt i kontakt med varandra.

För att förstärka även de sprickor som inte är hårfina limmas därför en så kallad “laglapp” på insidan av instrumentet. En laglapp kan vara av olika träslag, gran är perfekt för granlock och ljust bottenträ som lönn. Ådringen i gran är viktig, man måste se till att ådringen går vinkelrätt eller åtminstone i 45 grader mot sprickan. Jag använder mahogny som substitut på mörka träslag (mahogny, rosewood etc.). Principen är att den lilla trälappens stora limyta (i förhållande till sprickans limyta) ska hjälpa till och hålla emot nästa gång locket torkar.

En traditionell laglapp är en liten fyrkant eller rektangel slipad i facetter till en liten pyramid. När en spricka ska lagas genom ljudhålet är det såna man måste använda rent praktiskt. Eftersom jag har lyxen att ha botten öppen kan jag använda remsor som täcker hela sprickan istället. Såna hela remsor använder jag alltid på bottenträet (om inte sprickan är väldigt böjd). I lock styckar jag upp remsorna i mindre bitar för att inte binda upp locket för mycket och ge en anvisning för nästa spricka i kanten på listen (se nedan).

Att tillverka laglister är inte lätt. Jag gjorde flera försök att använda en vass hyvel, kniv, rasp och sandpapper på en kloss. För det mesta misslyckades det då den tunna och spröda granlisten sprack – dessutom slutade det alltid med plåster på fingertopparna! Tänkte till och gjord en Macgyver jigg med en bit kapad linjal, en klämma med vingmuttrar, en slipkloss och ett vakuumbord att suga upp allt slipdamm med (host!). Slipklossen praktiskt fäst med en träplugg och lite extra självhäftande sandpapper sitter på själva jiggen. Slipklossen har en försänkt bit grovt sandpapper i ena kanten (maskeringstejp har shimsat upp till rätt sliphöjd).

Behövde laglappar i mörkare trä än gran och kapade till ett gäng 2 mm tjocka och 1 cm breda ämnen av ett sargämne i mahogny.

Jiggen spändes fast på den praktiska “hyllan” i jiggen och en dammsugarslang stoppades in i sidohålet i vakuumkammaren. Alla små hål i linjalen suger sen upp slipdammet väldigt effektivt.

Fem stycken ämnen fick plats och spändes fast med hjälp av vingmuttrarna. Ett mothåll under plywoodlisten låter 5 mm sticka fram. En tunn list under plywoodlisten längst upp ser till att ämnet kläms fast.

Sen är det bara att börja slipa! Det grova sandpapperet är effektivt och det finns ingen risk att ämnet ska spricka i den svaga ådringen. Bara de två yttersta vingmuttrarna behövs dras åt hårt så att ämnena inte kan glida. Man slipar till dess klossen börjar gå lätt.

Sen vänder man på ämnena och slipar den andra sidan. Kvar blir en perfekt triangulär, lätt och låg lagremsa 🙂

Några bilder på jiggen isärtagen när jag var klar med alla mahognyämnen. Här ser man mothållet och den extra listen på plywoodremsan.

Så här ska det se ut!

När det gäller laglapparna i locket tog jag några bilder för att förklara hur jag gör. Jag börjar med att kapa till en bit lagremsa i gran på 2 cm, väldigt enkelt med en kniv.

Knipsar sen av ändarna till en spets med en vanlig bandtång.

Jag vill bryta upp laglisten i locket för att inte göra locket styvt i onödan och se till att inte en kant hamnar på en svag ådring i locket som anvisning för nästa spricka. Bilden förklarar principen, strecket simulerar en spricka. Har man en väldigt böjd spricka är det lätt att följa den också.

Det är alltför sällan jag behöver använda jiggen (riktigt kul!). Jag gör listerna i batcher och förvarar dom sen i ett papprör som tas fram när det behövs. Granlisterna är gjorda av halverade köpta täcklister för bottensömmen. Väl limmade på plats är det enkelt att putsa till lapparna så de blir mjukare i formen. Med varmt hudlim behövs ingen tving, man låter limmet göra jobbet då den suger ihop träbitarna när den torkar. Att spetsarna är höga spelar ingen roll, det är sidorna som ska tunnas ut till ingenting för att inte bli en anvisning för en spricka som alltid sker längs en ådring.