Nyss reparerad: Granström & Sundquist

Fick in en tämligen ful, men snygg nylongitarr tillverkad i Umeå på 50-talet. En Granström & Sundquist med helträ fyrdelat granlock och valnöt plywood i botten och sida. Valnöt i greppbrädan och den Bo Wretling inspirerade paddelformen på huvudet. “Slope shoulders” inbyggd i kroppsformen. Lika bred som en jumbogitarr på bredaste stället (svårt att hitta ett case som passar!). Lite färdigbilder:

     

Stämskruvarna var egentligen avsedda för ett platt huvud och stålsträngar, men allting går! Det var ingen lätt reparation. Stallet måste limmas om och det var inget problem, det stora felet var den ytterst minimala “ändklossen” i form av en liten träbit som tryckts in av ändpluggen (vilken överraskning!). För att komma åt längst in var det bara att plocka lös botten – ingen lätt sak då listen runt botten var spröd i flera tunna lager och inte tålde att sprättas upp, fick såga lös eländet…

  

Monterade in en rejälare men fortfarande tunn plywood bottenkloss och en K&K med fyra givare. Typisk fan bracing av inte alltför imponerande snitt. Att limma tillbaka botten blev ändå svårare då det yttersta rosewoodlagret i listen bara var 0.6 mm. Blev tvungen att fräsa runt och böja in en tjockare rosewood list runt om. Två sidodottar ersattes med pärlemor, banden kronades. Den hade i alla fall en stor ton med rejäl bas, ett väldigt bra nylonsound 🙂

17 Comments

  1. Fantastiskt kul att läsa och se.
    Mycket snyggt arbete!
    Jag håller på med dokumentation av G&S produktion och man får hela tiden vara med om överraskningar. Var helt säker på att alla gitarrer av denna tidiga modell hette Typ A, men så här tidigt i produktionen så hade tydligen inte Typ B fått en egen kroppsform än vilken den sedan fick. Skillnaden verkar på de tidigaste modellerna ligga i materialval. Har dock sett en likadan med valnötsfaner i botten och sidor som påstods vara en Typ B och den hade en ljudhålsdekoration. Jag har bild.
    Denna modell är hur som helst väldigt tidig och är helt säkert tillverkad 1952.
    Man började med serienummer 100 år 1951.
    Jag har mycket mer info – så hör av dig om du vill veta mer!

    • Tjena Per,

      Du verkar känna till en del om dessa gitarrer. Jag har en gitarr med ljudhålsdekoration från granström & sundqvist. Modell (eller typ som de skrivit) förefaller vara G. nr: 1855.

      Maila mig gärna om du känner till någonting om den, så kan jag skicka tillbaks lite bilder 🙂 Det hade uppskattats mycket!

    • Har en med krossat huvud jag tänkte fixa när jag får tid
      Mod. G-nylon nr.7168
      Har inte tidigare mött dessa gitarrer
      Med Vänliga Hälsningar
      Ringströms Gitarrverkstad
      Kenneth Ringström Västerås

    • Hej
      Jag köpt ett G&S nr-12 som har stålsträngad stämskuvar men ett som syns nylon stall. Kan du nåt om detta model och tors jag använder 0.10 stålstränger på den utan att skada hälsen.

      • Är ingen expert på de här gitarrerna, har stött på några stycken. Utan bild kan jag inte säga så mycket. Stålsträngar drar alltid mer än nylonsträngar, ca 40 kg för nylon och ca 60 kg för vanligt 0.10 set stålsträngar. Man kan testa, men antagligen fungerar den bäst för nylon då G&S brukar vara lätta byggen. Intoneringen dålig med stålsträngar på en gitarr avsedd för nylon. Märker man att gitarren känns ansträngd eller att man ser tendenser på att locket vill resa sig med 0.10 strängar bör man byta till andra low tension strängar. Ett set Newtone Heritage 0.10 drar 40 kg (0.11 set 51 kg, 0.12 set 59 kg) och skulle vara ett bra alternativ.

  2. Tack för komentaren, mycket intressant! Gitarren är inte min, men den finns i Örnsköldsvik. Köpt på en loppis för en billig summa av ägaren, redan då med en sprucken ändkloss och halvt limmat stall. När man vant sig vid utseendet är den faktiskt inte lika jätteful som jag tyckte först. Låter bra också. Jag ska tipsa ägaren, han kanske hör av sig.

  3. Hej
    Jag har begåvats med en G&S gitarr dom min far köpte ny sannolikt på 60-talet. Tyvärr har den ett par sprickor och litet repor. Skulle gärna vilja reparera den varefter den kommer att gå. Idkare till nästa generation där det finns en duktig gitarrist.
    Och då undrar jag om någon vet vem som kan åta sig ett renoveringsjobb och som är professionell.

  4. Hejsan, har en ingift morfar som är son till själva Ture Sundquist. Har en del av hans senare verk och tidigare runt om i familjen. Roligt att se folk ha intresse för dessa gitarrer! Lär mig spela på en gitarr han gjorde till mig för många år sedan nu.

  5. Hello, sorry for writing in English but i’ve just started learning Swedish. I bought a G&S guitar online and i wanted to learn more about them, mine is type C. Since i could not find any info about this type, i hope someone here knows about them. Thank you so much

    • G&S stands for “Thure Granström och Henning Sundquist”. They were building guitars in Umeå. Here is a Google translation of an epitaph when Thure died in 2016:


      A good guitar builder has passed away. Thure Sundquist.

      On 12/2 Thure Sundquist passed away.

      Thure is probably best known as one “half” of the guitar builders Granström & Sundquist. He turned 93 years old.

      Here is some info for those who are interested. Fact errors can occur as most things are based on information from newspaper articles
      and my conversations with Thure and Hille (Hildegard). I have also had contact with Henning’s son, Leif Granström.
      I hope no one takes this little text badly in memory of Thure and his guitar-building work.

      During his time as an active guitar builder, he built thousands of fine instruments.
      During the late 1940s, Thure began learning to build guitars by Bo Wretling in Umeå.
      Henning Granström had started with Bo Wretling a couple of years before Thure.

      In 1949, Wretling moved its production to Stockholm. Thure and Henning and their families came along to build guitars.
      In 1951, Thure and Henning got fed up with Stockholm life and decided to move back to Umeå and start their own.

      Between 1951 and 1975, guitars were built under the name Granström & Sundquist on the outskirts of Umeå (Västerhiske)
      Very fine instruments that have been appreciated and appreciated by many.
      Thure’s wife Hille and Henning’s wife Märta helped in the production with e.g. polishing of details.
      The most common and most famous are model F-nylon and the slightly finer concert guitar Daniel.
      Several models were built in different price ranges.

      Some model names:

      Model A, B, C, F-steel, F-nylon, G-steel, G-nylon, G-12-string, La Amiga, Daniel, Conchita, Luthier who changed their name to Diego.
      A series was built for the Salvation Army which was sold under the name Jubal.
      A series was made for their agent Hugo Goldschmidt called the Goldy guitar and it was available in several variants.
      Many more models are certainly available as this was handcrafted manufacturing and ex. decorations differ within the same series.

      Some model names have their own history:

      Daniel – A full-size concert guitar named after Dan Greholm. A famous flamenco guitarist with roots in northern Sweden with whom G&S collaborated a lot.
      Daniel was Dan’s artist name in Spain where he lived for periods with Romans or Gypsies as they were then called to learn more about flamenco.
      There is a film from 1962 that Dan made that you can find online where you can follow some families in Dan’s search for flamenco roots.
      A link to the movie: https://www.youtube.com/watch?v=QicMea8QKEQ
      In addition to learning a lot about flamenco, he also got TBC for free, so to speak … Dan toured in Sweden and gave lectures on the subject.

      Conchita – During Dan Grenholm’s travels and in several articles a girl is mentioned – later a woman named Conchita.
      She is in the film and it is my theory that Dan suggested this name for one of the more expensive concert guitars with solid mahogany in the sides and back.
      A rather unusual model.

      La Amiga – Is a smaller version of the concert guitar Daniel. Identical specifications but with a slightly smaller body and shorter menstruation.
      Means about little friend (feminine) in Spanish.

      Diego – Be their finest full-size model. Only the finest spruce lids and solid Brazilian rosewood (Rio Jakaranda) in the sides and back.
      The model was first named Luthier but was later named Diego after a famous flamenco guitarist named Diego Blanco.

      Sometime around 1974, Thure bought a home in Jormvattnet in Jämtland and decided to move there.
      It was the beginning of the end of their joint guitar production and Thure and his family moved in 1975.
      From what I understand, there was nothing untold between them behind the move. Thure simply wanted to try something new.

      Together, well over 10,000 instruments had been built.

      After 1975, the two guitar builders continued to build instruments separately to a slightly more limited extent.
      Thure called his instruments “Sundquist Gitarren” and Henning called his company Granström’s guitar workshop.

      Both continued with the models previously manufactured together. Not all, but the most popular.
      There are thus, among others, F-Nylon, Daniel and Diego which are manufactured by both Granström and Sundquist.

      Many famous artists have played and are playing their instruments. Ex: Bo Kasper, Povel Ramel, Myrra, Jejja Sundström, Stefan Demert, Dan Grenholm, Diego Blanco m.fl.

      About 1995 and a thousand Sundquist guitars later, Thure moved north again to Västanbyn south of Lövånger.
      He built a small workshop where he could continue to build guitars on a hobby basis in the autumn of his age.

      In 2011, I visited Thure and his wife Hille a couple of times.
      It was very interesting and we talked for a long time about their guitar building career.
      I appreciated their hospitality and I return many times in mind to our conversations.
      Thure had then had a impaired vision which made it difficult for him to complete the last guitars he was working on.
      But there was nothing wrong with the memory!

      Rest in peace Thure!
      Per Granlöf – Robertsfors

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.