Levin 1901

Ett paket

Allt började med ett lite oväntat paket jag hämtade ut dagen innan julafton 2015.

Ingenting mindre än en Levin guitarrmandolin från 1901! Hermann Carlsson Levin tog ett patent på den 1897 medan han fortfarande jobbade som instrumenttillverkare i New York i USA. Det är det äldsta Levin instrument jag träffat på. Just den här väldigt speciella varianten gjordes det nog rätt många av just i början av Levin epoken när fabriken startades upp 1900 i Göteborg.

Den hade några uppenbara problem som måste fixas. Lacken var ”bättrad”, sprickor fanns både lagade och nya, stallet var utbytt och den specialgjorda stränghållare för mandolinhalsen saknades. De flesta problemen orsakad av en amatörmässig och oavslutad ”renovering”. Ägaren gav mig fria händer att få den spelbar igen.

Redan innan jag började jobba med den trodde jag mycket på instrumenttypen. Vanliga harpgitarrer med bassträngar är ett misslyckat instrument tycker jag då man för för mycket strängreverb från bassträngarna, den korta mensuren på Mandolinens strängar svänger inte med lika mycket.

En undersökning inuti med handen avslöjade att den hade samma sticka i lönn/björk under gitarrstallet som alla tidiga Levin parlor gitarrer. Den måste bort och ersättas med gran då den är en riktig tondödare och ägaren vill att den ska låta så bra den kan. I övrigt ville jag hålla den så mycket original jag kunde utan att tumma på ljudkvalitet och spelbarhet.


Ta isär den i delar

Som tur var var alla stämskruvarna i bra skick och ingenting fattades utom stränghållaren och stallet för mandolinhalsen.

Lade undan andra jobb över jul- och nyårshelgerna och började ta isär det här väldigt spännande instrumentet!

Det var ett lätt bygge, botten och lock 2.8 – 3 mm, sidan 2 mm. Definitivt inte överbyggd! Största problemen (som alltid) var den påbörjade men inte avslutade renoveringen. Gitarrhalsen var omsatt och satt dessutom med två skruvar inifrån. Blev fintad av den ena som inte syntes genom ljudhålet. Fick lös den till slut även om jag får jobba lite extra med halsfickan som fick stryk då limmet var modernt och satt mer den borde. Greppbrädan var kapad vid 12:e bandet, så gjorde man förr då man inte visste bättre och satte om halsar. Mandolinbräda och hals var orörda och gick väldigt lätt att få lös utan skavanker.

Gitarrhalsen är i al, mandolinhalsen möjligen i lönn eller päronträ. Greppbrädorna i brazilian rosewood. Båda halsarna var för övrigt väldigt sköna att hålla i med min favoritform, ett mjukt V. Halsfoten och halsfickan har den fina böjen som Levin hade i början av sin tillverkningen, bara de allra äldsta är gjorda på det viset. Det blir snyggt men svagare och förstås svårare att tillverka. Man gick över till en rakare sida efter några år.

Halsklossen för gitarren är al, medan den för mandolinen verkar vara i gran. Bottenklossen i mahogny – tre olika träslag för ungefär samma funktion 🙂

 

Kerfingen i al och gjord enligt den amerikanska traditionen, senare Levin parlors har en heldragen björk eller lönnlist som är den Europeiska traditionen. Ribbningen var enkel men välplanerad och lite underdimensionerad, speciellt för ett åldrat och skört lock. Allt virke hade blivit sprött och lätt, antagligen har instrumentet inte förvarats på bästa sätt. Alla bottenribborna var till hälften lösa.

Ny färgad lack hade lagts på vid spricklagningar av locket. Man ser att man använt röd bets för att färga in hela instrumentet innan man lackade, lite rött kladd på insidan av locket. Stallet satt också ordentligt men fick lös den. Lite träfibrer följde med det moderna limmet.

Efter att ribborna lossats såg det ut så här.

 


Mandolinstallet i original

Fick lite bilder på det saknade originalstallet för mandolinen.


Några mått

Tjocklekar mm
Lock: 2,5 – 2,8
Botten: 2,5
Sida: 1,8 – 2

Vikt gram
1525

Totallängd cm
Gitarr : 93,3
Mandolin : 75,8
Kropp : 46,7

Hals längd cm
Gitarr : 47
Mandolin : 29,5

Lock största bredd cm
Greppbräda: 29
Midja : 24,7
Stall : 34,4

Sarg djup cm
Hals : 8,9
Midja : 9,7
Ändplugg : 10,2

Greppbräda bredd mm

Gitarr
Översadel: 47
Ände : 61

Mandolin
Översadel: 31
Ände : 43

Ribbor mm
Lönnsticka: 330 x 32 x 3,1
Triangulär ribba lock: 9 x 11,5 (3,5 bred vid toppen), platt
Triangulär ribba botten: 8,5 x 11 (4,9 bred vid toppen), svag radius

Halskloss/bottenkloss mm

Gitarr (al)
Längd: 116
Bredd: 20

Mandolin (gran)
Längd: 53
Bredd: 11

Botten (mahogny)
Längd: 85
Bredd: 16

Strängpinnhål
Centrum till centrum E strängar: 56

Mensur
Gitarr 63 cm
Mandolin 34 cm

Band
Gitarr 2 mm bred, 0,5 mm hög. Vit metall


Kolfiberstav i halsen

En sak som jag alltid gör när jag har chansen är att lägga in en kolfiberstav i halsen. Det behövs verkligen när halsen är mjuk som de här i alträ, man kan strunta i det om halsen är i hård lönn/päronträ men i praktiken gör jag det alltid när greppbrädan är lös. Då kan man lita på att halsen inte måste sättas om när man strängar upp på grund av att den böjer sig av strängdraget. Ett lite brutalt ingrepp med bara positiva egenskaper som inte syns när greppbrädan limmas på igen. Ett spår för den 1 cm fyrkantiga ihåliga (8 mm runt hål) kolfiberstaven fräses upp i en jigg.

Kolfiberstaven limmas in med väldigt kladdigt epoxylim, halsarna kläddes in i gladpack för att skydda dom från limkladd. Den ihåliga kolfiberstaven i gitarrhalsen fick en solid rund kolfiberstav i den översta delen och en rundstav i björk i resten av håligheten. Mandolinhalsen fick en mindre solid kolfiberstav inlimmad. Stavarna täcks med trä så att greppbrädan kan fästa bra med hudlim mot halsen. Förstärkte också gitarrhalsens halsfot med en inborrad rundstav i björk.


Nya ribbor

Det är alltid bra att ersätta de gamla spröda ribborna med nytt virke. Nytt virke är segare och gör att det spröda locket håller bättre. Sen brukar gamla ribbor för det mesta var överdimensionerade och ha liggande ådring och vara placerade på fel ställen. I den här var ribborna bra förutom stickan under stallet, så jag gjorde kopior i fin svensk gran som bara var en eller två mm högre.

Sprickorna säkrades med laglister (numera gör jag dom lite annorlunda).

Bottenribborna limmades, behöll de två ribbor som syns genom ljudhålen i original.

Locket fick en lite annan ribbning för att förbättra klangen och göra locket starkare. Stickan ersattes med en stallplatta i gran med en extra förstärkning vid stallen. Strängpinnhålen för gitarrstallet fick förstärkningar i bubinga för att hålla för strängkulorna. Använde en av originalribborna till den nya extra ribban bakom stallet.

Små stoppklossar på ändarna av ribborna i lönn och en lagning av en kerfing som gått sönder lades in. Stickorna i gran tvärs locksprickorna sandades ned till låg halvrund form. Skruvarna till mandolinstallet fick en låsbricka. Såret i kerfingen efter den gamla lönnstickan fylldes igen med grankilar.


Den itusågade greppbrädan

Använde min Dremel för att fräsa fram en lucka för en förstärkning på undersidan av den itusågade gitarrgreppbrädan. Limmar in en bit rosewood med epoxy plus slipdamm i rosewood. Väljer det limmet eftersom det fyller ut bra och för att lagningen inte ska falla isär vid nästa halsomsättning.


Mandolinstränghållare

Som tur är finns det enkla hållare för mandolinsträngar som liknar originalet en hel del. Sågade bort biten som skruvas fast mot sargen på en sån och fick någonting som fungerar och liknar originalet.

Gitarrstallet

Det gamla stallet tog med sig lite väl mycket granfibrer (modernt lim) så jag beslöt att fräsa upp en lucka och fylla igen med ny gran under stallet. Limmades sen med epoxylim av samma skäl som tidigare, nästa gång stallet blöts och värms lös ska inte granpatchen följa med. Tillverkade ett replika pyramidstall i matchande rosewood till greppbrädan. Formen följer tidiga parlors och bilder på andra kompletta guitarrmandoliner. Originalstallet var antagligen felmonterad, det nya stallet som jag lossade var mer rätt limmad men avslöjade lite olackad gran närmast sidan. Gjorde replikan lite längre och dolde såret mer. Lite bredare också med strängpinnhålen längre bak för att ge plats för ett intonerat stallben. Limmade senare greppbrädan ca en mm högre upp också för intoneringens skull.

  


Limning av botten

Innan botten limmades tillverkade jag två mothåll för att kunna tvinga fast greppbrädorna när halsarna ska limmas.

Botten limmades i omgångar med varmt hudlim. Botten hade krympt lite. Den enklaste och bästa lösningen då botten bara krympt lite är att knipa ihop sidorna vid midjan en aning så att botten sticker ut ca 1 mm där. Omkretsen minskar och man kan få resten av den krympta botten att passa. Överskottet vid midjan skrotas bort. Man kan knappast se det om man inte mäter. Alternativen är att lägga in en mittsticka eller lägga på mer trä ytterst på botten vilket för det mesta är större ingrepp. Skrotade kanten på botten efter limningen, blev bra.

Limning av hals

Lade in en lönnshim i luckan för gitarrhalsen. 3 mm tjock vilket gör att intoneringspunkten på stallet hamnar rätt utan att behöva skjutsa upp greppbrädan för långt. Ger också styrka till fogen, en mjuk halskloss kan annars ge efter när strängarna spänns. Skruvade in de två skruvarna också. Limmade både mandolin och gitarrgreppbrädan med hudlim. Började med att limma dit mandolinhalsen.

Greppbrädan på gitarrhalsen fick en ”slope off” på 1,8 mm – lite väl mycket! Tillverkade en kil att limma in under den delen av brädan som ligger an mot locket. Här är en liten bildserie på hur jag gör dom.

Använder mitt mest seriösa elverktyg, en valsputs, för att tillverka kilen. En stabil kloss med samma storlek som kilen ”jiggas till” med två lösa bladmått med tjockleken 1.8 mm på undersidan för att ge rätt lutning och två bitar maskeringstejp för att fästa faneret av rosewood. Tejpen tejpas mot klossen och ena sidan av faneret. Superlim läggs på den ena tejpen och den andra fuktas för att limmet ska härda snabbt. De två tejperna limmas ihop men själva tejpen sitter bara i sitt eget lim mot kloss och faner. Kör sen klossen ett antal gånger genom valsputsen till dess ena sidan av rosewood biten blir ca 1.8 mm. Eftersom tejpen bara sitter i sitt eget lim är det enkelt att dra av den utan att förstöra den tunna kilen. Det gör inget att biten blev lite för kort, det kommer inte att synas (nästa gång drar jag av 4-5 tiondelar på bladmåtten, nån gång hittar jag helt rätt!). Limmar sen kilen med epoxylim och rosewood-damm mot undersidan på brädan längst ned.

Fyllde igen såret efter det limmade och saknade stallet på mandolindelen med en avlång pöl av stewmac’s 20’s superlim som fick självtorka och fylla ut ojämnheterna. Skrapade sen ned det som stack upp med ett rakblad som var tejpad på halva eggen för att inte skrapa lacken. Stallet kommer från skrotlådan.


Lacken

Gitarren har fått en ”overspray” med cellulosalack ovanpå spritlacken på locket. Som tur är en tunn sådan. Sedan har man kladdat på med färgad cellulosalack vid spricklagningarna där man snyggt fällt in granstickor och här och var. Med ett rakblad gick det bra att skrapa bort det värsta.

Lackade två lager spritlack som sen mattades ned med stålull och handpolerades till halvmatt yta. Gjorde också hälkappor i ebenholts till de två halsarna. Originalen var i skröpligt eboniserat trä, den på gitarrhalsen hade börjat bytas ut men var inte klar vid den förra renoveringen.


Bandning

Kunden vill ha nya mässingsband (då de är bäst!). Började med gitarrhalsen. Det viktigaste när man bandar på är att spåren har precis rätt bredd. Har skaffat några olika japansågar med olika tjocklek som passar perfekt till mässingsbanden och ebenholt och rosewood brädor (spåret i den mjukare rosewood’en kan vara en aning smalare). Garanterar rätt djup med stewmacs ställbara mothåll och såg. För att skydda brädan från märken från mothållet har jag en tunn aluminiumplatta. Det värsta misstaget man kan göra är att såga i locket när man sågar skårorna för de nedersta banden, använder alltid två järnplattor för att inte göra det misstaget!

 

Lät också locket till mandolinstränghållaren åldras med hjälp av vitvinsvinäger i en sluten plastburk med locket liggande torrt i ett glasfat inuti lådan. Det värsta blänket försvann över natten.

Efter lackning och bandning av gitarrhalsen ser det ut som ett instrument! En första uppsträngning av både mandolin och gitarr gjordes med temporära stallben i form av borrar och ett gammalt shimsat mandolinstall.


Inslipning av band och lite småfix

Lite bilder på min jigg för att fixera gitarr och hals i det läge som instrumentet får när alla strängar är på och uppstämda. Det här är en metod som jag använder på alla instrument som bandas om. Börjar med att spänna fast gitarr kroppen mot locket på min jigg med tvingar.

För att halsen ska få samma position som när man spelar öppnar jag locket på jiggen innan halsen fixeras. På en akustisk gitarr är skillnaden inte stor, men på en tung elgitarr eller bas är skillnaden betydligt större.

I spelposition klämmer jag fast stöd under halsen på tre ställen och drar fast ordentligt.

I uppfällt läge använder jag en tving för att trycka ned halsen överst mot stöden de tiondelar som halsen reser sig när den ligger platt. Det finns också en vrideffekt på huvudet från strängarnas vinkel över översadeln, när strängarna släpps efter ökar vinkeln lite grand mellan greppbräda och huvud. Fixerar därför huvudet med ett smart spännband och en kil under huvudets topp innan jag släpper på strängarna.

Strängarna lossas med geometrin på halsen bevarad då halsen ”frysts” i sitt uppspända läge.

Nu kan man plana och runda av topparna topparna på banden. Använder en ”fret rocker” för att förvissa mig om att inget band sticker upp. Putsar med 600/800 papper och stålull. Banden färgas in på toppen med tusch så man tydligt ser när man börjar ta material på toppen av bandet.

En översadel i ben tillverkas.

Strängar upp och dubbelkollar var intonationspunkterna för de olika strängarna finns. Noterar mått och märker ut stallbenets placering och vinkel på en vit maskeringstejp. Använder sen en Dremel och en jigg att fräsa upp spåret för stallbenet. Ser till att stallbenet får en liten lutning bakåt vid fräsningen.

Locket buktade in lite i ytterkanterna på båda ljudhålen, limmade in två små granstickor för att inte locket ska vika in sig på de svaga ställena.

Gjorde en större bricka under mandolinstränghållaren. Nu kan man dra åt ordentligt!

Lade in pärlemordottar i de nya solida ebenholtsstiften.


Vibrering

I väntan på mandolinbanden vibrerade jag in kroppen i tre dygn och lade in en kil under mandolinbrädan. Var lite snabb att limma den halsen, en ”slope off” på 1,5 mm på den korta sträckan som mandolinbrädan är limmad på kroppen är inte så bra. Nu blir greppbrädan helt rak efter planslipning innan banden monteras. Fick bli hudlim den här gången.


Bandning av mandolinhalsen

Fick  hem mandolinbanden. De visade sig vara lite jobbiga då taggarna på tangen var vassa och passade inte riktigt till min vanliga sågtjocklek. Slipade ned taggarna lite innan jag monterade banden. Sen var banden slarvigt ihoprullade och jag fick räta ut varje band innan monteringen också. Annars bra!

Började med att vidga bandskårorna, originalbanden hade en väldigt tunn tang på banden. För att inte göra märken på brädan har jag en tunn aluminiumplåt som skydd mot mothållet på sågen. Plåtskydd på locket är ett måste, det är väldigt lätt att råka såga tvärs fibrerna på locket annars (mardröm!), speciellt med en så tunn bräda som denna!

Jiggen där banden monteras med hammare och pressverktyg. Banden var rätt besvärliga att få dit på den här, speciellt de längst ned. Innan jag stängde botten gjorde jag två specialmothåll under respektive greppbräda så jag i kunde dra åt tvingarna ordentligt genom ljudhålen.

Sista momentet var att tillverka en översadel och ett stall till mandolinhalsen. Började med att skära in skåror i översadelbenet. På bilden har jag gnuggat med stålull för att spåren ska synas. 2 mm från kanten till yttersta strängen, sen 2,5 mm mellan de två tunnaste strängparen och 3 mm mellan paren för de grövsta strängarna.

För att hitta höjden på stallet klämde jag fast ett 0,3 mm tjockt bladmått med ett capo istället för att jobba med att få spåren i översadeln rätt. Lade shims under det temporära stallet till dess jag fick 1,2 mm vid 12:e bandet och tjockaste strängparet.

Gjorde ett ämne i rosewood till stallet, som för det mesta använde jag valsputsen för att få en fin fyrkantig bit med rätt mått. För att fräsa in ett spår för ett stallben använde jag stewmac jiggen för stallbenfräsning på ett annorlunda sätt. Drog fast biten i det lilla skruvstycket och fäste den den mot bänken med en tving och jiggen ovanpå mot lagom höga träbitar med fler tvingar.

Ett första test där jag gjort spår för strängarna och det färdiga stallet och översadeln.

Det sista jag behövde göra vara att montera den fina benknoppen längst bak. Den hade tappat sin pärlemorinläggning, borrade upp och monterade en 5 mm pärlemordott.


Finbilder och en video

Både mandolinen och gitarren låter verkligen bra! I klass med de bästa GammelGura jag gjort hittills 🙂

 

Mats Byström spelade in lite ljud med guitarrmandolinen hos TonTeknik Recording i Umeå!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.