Jag behövde en arbetshäst att spela på, en gitarr som jag inte behöver var väldigt rädd om och med alla de förbättringar som finns i alla de GammelGura som jag tillverkar numera.

En ganska osäljbar och misshandlad tysk Meinel & Herold parlor med potential valdes ut bland objekten i väntrummet. Någon hade gått loss och ristat in en massa text och symboler i locket. Dessutom var spritlacken torr och fnöskig på hela gitarren. Den mörka färgen i ådermålningen i botten och sida hade vittrar bort, ytan på gitarrens sida och baksida kändes som en strukturtapet! Botten hade en rejäl spricka och även locket hade sprickor på ömse sidorna av greppbrädan. Några pärlemorinläggningar i rosetten hade ramlat bort. Greppbrädan var gjord i något som liknar rosewood, men kan också vara valnöt. Den hade en typisk sned skärning längst ned som så ofta på liknande tysktillverkade gitarrer runt 1930. Halsen var smäcker och tunn, men inte så rolig med en platt U form som alltid känns obekväm att spela på. Bara en stämskruv fanns kvar och den saknade dessutom en av knopparna.

Ristningarna i locket innebar att jag skulle bli tvungen att göra det som jag inte vill, nämligen slipa locket trärent och lacka om. I lacken finns patinan och hela historian om gitarren, men i det här fallet gällde det att rädda den från en svår misshandel!

Min plan var att ge den en den vanliga GammelGura konverteringen med kolfiberstav i halsen, nya stämskruvar, ny greppbräda och stall, nya ribbor, segmenterat stallben och översadelintonering samt en K&K mick. Lacken i locket måste bort p.g.a. de fula ristningarna, lacken i sida och botten behövde bara snyggas till. Den obekväma halsen måste rundas av och hela halsen målas om i svart spritlack.

Jag fick isär gitarren utan problem. Botten och lock, som båda var ca en halv mm för tjocka,  tunnades ned. Halsen fick sin kolfiberstav, lock och botten nya ribbor. Till höger på den vänstra bilden ser vi den med de ännu inte formade träbitarna i Madagaskar rosewood för stallet och greppbrädan.

Den stora sprickan i botten limmades ihop och fick en laglist limmad tvärs över. Den enkla ladder bracingen i lock och botten ersattes med min egen variant med stallplatta i gran och A-frame runt ljudhålet. Botten limmades sen med hjälp av min tvingjigg.

Med kroppen limmad tog jag mig an lacken på locket. Som tur var var ristningarna inte djupa och nästan bara i själva lacken. Med rödsprit, sickel och grovt sandpapper gick det bra att få bort den gamla spritlacken utan att ta bort nästan någonting av träet i locket. Här är den utan lack och med temporärt uppspända strängar och band för att halsen ska få sätta sig innan bandningen och den sista justeringen.

Jag mätte upp intoneringen innan jag lackade.

Med naturlig bets från teakspån, som fått dra i ren sprit, kunde jag ge locket lite av den rätta färgen innan jag lackade på med klar primer och spritlack. Botten behandlades med Squalene, som tränger djupt in i den spröda spritlacken, och sen brun Herdin vattenbaserad bets. Den U formade halsen hade redan slipats rundare och lackats med svart spritlack innan jag limmade halsen till kroppen. En U-formad tving genom ljudhålet blir ett bekvämt handtag när man lackar.

Halslimningen, justeringen och intoneringen gick bra. Banden monterades och greppbrädan gavs en liten 0.15 mm relief, stallet blev ca 4 mm högt på tjocka E strängen, vilket är mitt mål.

Efter vibrering kan jag konstatera att den låter väldigt bra, jag har spelat på den en hel del sen den blev klar. Den större kroppen ger en aning mer rymd och botten i tonen. Halsen blev betydligt skönare att hålla i. Botten och sida har en härligt taktil strukturtapet-liknande yta som är rätt så unik! Den kommer nog att spelas på framöver på en scen i närheten, nu när pandemin äntligen har ebbat ut.