En ovanligt stor omärkt Europeisk parlor är klar. Med tanke på storleken, stämskruvar och andra detaljer tippar jag att den är från tidigt 1920-tal och tillverkad i Tyskland. Den var i bra originalskick, sliten förstås med några sprickor i locket, men annars utan problem. Original greppbräda var i rosewood, ett tecken på att den inte är äldre än 1920-talet, men tunn och platt. Mustaschstallet var i svartmålad lönn med raka spetsar, vilket också är ett tecken på att den är ”nyare”. ”Rättvända” stämskruvar tyder på mitten av 1920-talet.

• Total längd:  96 cm
• Lock (övre rundel, midja, nedre rundel): 26,5 –  20,5 – 33 cm
• Sida (halskloss, midja, ändkloss): 7,5 – 8,5 – 8  cm
• Hals: Mjuk V-form
• Greppbräda (översadel, 12:e, stall):  45 – 57 – 58 mm
• Mensur:   63 cm
• Lack: Spritlack
• Vikt: 1306 g

Kunden ville ha en ebenholtsgreppbräda med 16″ radius, ett replika stall i ebenholts, genomskinligt plektrumskydd, K&K mick och extra lyxiga Waverly stämskruvar förutom det som alltid ingår i en GammelGura. Förutom det en Gator 3/4 case som jag först trodde var för liten för gitarren, men det visade sig att den passade precis med klämpassning.

Som nästan alltid tunnades lock och botten till strax under 3 mm för bästa ljud. Halsen fick en infräst kolfiberstav och nya ribbor limmades in i både lock och botten. Här är några bilder från renoveringsarbetet.

Eftersom botten alltid är krympt måste sidan pressas in nån mm på det smalaste stället för att botten ska passa mot sargen. Det innebär att den utskjutande botten måste skrotas med en vass kniv och sen betsas. Jag använder numera nästan enbart Herdins vattenbaserade bets, jag har köpt alla färger som finns 🙂 Ett varv eller två med klar spritlack dämpar de värsta vita reporna utan att ta bort patinan.

Halsen fick ett par varv svart spritlack, den gamla lacken luktade som en nytjärad båt när jag slipade!

Waverly mekaniken är ren lyx. Den kostar fyra gånger mer än den vanliga Stewmac Golden Age mekaniken, men den känns som smör när man stämmer. Mässingsfärgen passar också väldigt bra till EVO gold banden. Waverly mekaniken är lite tyngre och har fetare stolpar (6,38 mm istället för 6 mm) jämfört med den billigare, så passningen mot bussningarna i metall blev väldigt tight – ungefär som gitarren i caset!

Kunden ville ha Newtone Heritage 0.11 strängar på den och låg stränghöjd. Jag minskade min standard stränghöjd vid 1:a bandet med 0,05 mm utan att få problem med skrammel. Skillnaden mellan NH 0.11 och 0.12 är inte stor, de låter lika bra men 0.12 svarar lite bättre och ger lite högre volym.

Klistrade också på ett genomskinligt plektrumskydd. Blev bra även om locket var ojämnt och en del luftfickor finns under själva plasten.

Är nöjd med resultatet och tycker gitarren låter bra. Den större storleken och volymen på kroppen ger lite mer rymd och bas än på en mindre liknande parlor, men skillnaden är inte stor och den låter precis lika bra som en GammelGura ska!

Ett litet ljudsnippet med min ny inspelningsrigg, använder ett stereopar Coles bandmickar. Ljud från lösa strängar, några random trubadurackord, barréackord och lite random plektrumspel. Använde min nya standard för pluggarna, hård björk på E strängen, ändved i gran på A, D och G och ”liggande” gran (utan plugg men stallplatta i gran och lock i gran) på de två ospunna strängarna. Massor av ”tjong” på E stängen, mer volym och diskant på A-G strängarna och dämpad volym och diskant på de ospunna strängarna.