Tog några bilder på den senaste halsvärmningen. Ibland är en hals bara lite böjd och istället för att göra en jobbig halsomsättning med allt vad det innebär kan det räcka att bara värma och räta ut den. Principen är den att trä är lite plastisk till sin natur. Lignin 0ch hemicellulosa mellan fibrerna blir mjuk med tillräcklig värme och om man böjer träet kommer den att stelna i det nya läget.
Jag använder mellanlägg i aluminium (ca 5 mm tjockt) som fördelar värmen jämnt från två resestrykjärn med justerbar värme. Den övre aluminiumplattan fördelar trycket ovanpå strykjärnen. Jag använder inte det hetaste läget, ca 100-120 grader kan man använda om inte greppbrädan har dottar eller bindningar i plast. Finns det plast måste man vara försiktigare och kanske sikta på max 70 grader eller också lossa dekorationerna. Men ju varmare man har, desto mer kan man böja halsen.
Bordsskivan är mothållet och tvingarna håller fast kroppen och böjer ned halsen. Strykjärnen värmer.
Den här halsen hade böjt upp sig vid infästningen, men inte mer är att en värmning kan trycka ned halsen så den blir rak längs hela greppbrädan. En halsomsättning är annars den metod som behövs om greppbrädans form liknar en hockeyklubba… Drog fast de två innersta tvingarna ovanpå aluminiumplattan på greppbrädan rejält för att tvinga ned. Övriga tvingar är bara till för att hålla fast kroppen och strykjärnen.
Ett problem om man kör hårt med värmen är att greppbrädan kan krympa och det blir en liten skarv mot själva halsen. Man kan slippa mycket av problemet genom att olja in greppbrädan med en fet olja, jag brukar använda teakolja.
Här hade jag 120 grader på strykjärnen och aluminiumplattan ovanpå de gamla banden, 61 grader ovanpå själva greppbrädan och ca 45 grader på undersidan halsen efter att ha värmt i 20 minuter. Det ska kännas hett men inte värre än man kan hålla kvar handen under halsen. Med tvingarna överböjer jag ungefär dubbelt så mycket som jag vill räta ut halsen, halsen kommer att svikta tillbaka ungefär lika mycket som man lyckas böja tillbaka den. Det är förstås ett litet lotteri hur det går, men ibland blir det perfekt 🙂 Idealet är att inte ha en tving under själva halsen då lacken också blir mjuk, jag fick ett litet tryckmärke i cellulosalacken av den översta (onödiga!) tvingen och mothållet. Såna märken går att slipa och polera bort.
Den här ska bandas om efter värmningen och då kan man slipa greppbrädan plan innan. För det mesta en bra idé då man aldrig får brädan och halsen perfekt rak.
Man kan värma flera omgångar, men varje gång blir det svårare att böja. Två gånger går bra, men efter 3-4 omgångar kan det vara svårt att böja mer. Det bästa är ett man träffar rätt första gången då träet är som mest böjbar.