De senaste veckorna har jag jobbat hårt, men mest med mindre reparationer som kommit in lokalt eller såna som samlats på hög. Har fortfarande en del såna att klara av, men jobbar parallellt med flera GammelGura också. Ibland blir de klar 🙂

Detta exemplar var en väldigt typisk importgitarr från Europa och ca 1920. Jag gillar de här parlor gitarrerna med runda former och krökt botten, de brukar alltid bli bra när de är klara. För det mesta har de vedklabbar till ribbor, men i övrigt bra tjocklekar och mått, väldigt tacksamma att renovera. Just denna var lite mindre än normalt.

Många liknande har ett huvud med låg brytningsvinkel och en greppbräda i höjd med översidan på huvudet och en nedsänkt översadel som bara sticker upp några mm. Det gör det svårt att ge greppbrädan radius, denna fick förbli platt som originalet. Kanske är just den här detaljen ett tecken på att den inte är Tysk utan kanske gjord i  Frankrike? Svårt att säga.

I övrigt var den ådermålad med lönn i hals, botten, sida, greppbräda och stall. Den fick en ny greppbräda och ett replika stall i rosewood. Som alltid fin alpgran i locket. Det är en enkel modell utan extra *bling* förutom rosetten och dekorlisterna runt locket.

Då det var en liten gitarr fick ribbningen bli tunnare än jag brukar göra den. En K&K mick och nya stämskruvar monterades. Den fick alla finesser, översadelintonering, segmenterat stallben och översadelintonering.

Har tagit tag i den limmade halsvinkeln och kommit fram till att en linjal ovanpå banden inte ska hamna ovanpå stallet som på en stor gitarr utan 1 – 1,5 mm under stallet ovansida för att inte få ett för högt stallben. Testar halsen olimmad med uppspända strängar och ser hur den beter sig också. Förhoppningsvis kommer jag att slippa göra om halslimningar i fortsättningen! Tar lite mer tid, men det är inte kul att limma om en hals…

Tycker den låter väldigt bra trots att det är en liten gitarr!