Fick en brådskande beställning från ingen mindre än Andreas Brink, mannen bakom Levin dokumentären som visades på TV för inte så länge sen. Fint folk får gå före, så jag lade till den till den pågående batchen.
Då det var vad jag kallar en ”halv böj”, en standard Levin parlor i gott skick, gick det fort att få den klar. Imorgon blir den pråliga Östtysken klar och resten av gitarrerna i batchen kommer att bli klar en eller två i veckan. Jag hoppas att övriga beställare tycker det är OK att den här blev klar först.
Som sagt, en helt vanlig Levin parlor från 1908 i bra skick. Stämskruvarna såg fina ut, men spiralsnäckan på G strängens stolpe hade fått en kyss vilket gjorde att den kuggade ur. Fick leta i skrotlådan och hittade en matchande stämskruv i bättre skick, även den från en Levin av samma årgång. Andreas ville ha den lite mer original än vanligt, stallet fick vara kvar. Däremot byttes greppbrädan från valnöt till en i rosewood med 16″ radius. De två bottenribbor som syns genom ljudhålen är även de original. Ingen K&K mick.
Två saker var lite speciella på den här. Dels var den vita tryckta celluloidplaketten i väldigt bra skick, dels var alträet i halsen extremt grönt, förutom på halsfoten och huvudet. Man kan tro att lacken är mörkbrun på delar av halsen, men det är träet bakom lacken som är trävit eller mörkgrön. Kanske är det kärnveden i alen som blir grön med tiden.
Tunnade både botten och lock till strax under 3 mm för bästa ljud. Alla ribbor utom de två original i botten som syns byttes ut till min standardkonfiguration. För ovanlighets skull gav jag insidan av botten en omgång kaliumpermanganat för att ”åldra” ytan för att den inte ska se så ny ut genom ljudhålet.
Hålen i originalstallet pluggades och borrades upp längre ned för att ge plats till ett stallben. Lade dessutom in in bit ebenholts runt diket för stallbenet för att det inte skulle ge med sig av rotationskraften från strängarna. Lönnen/björken i Levin original stallen är för mjuka och stallet smalt, vilket är orsaken till att jag oftast gör replika stall i hårt trä som är några mm bredare. Sviktade lite ändå i framkant av stalldiket, men det kommer att hålla.
Alla finesser gjordes för bästa ljud. Stallplatta i gran, ”turbopluggar”, komposit stallben och översadelintonering. En nyhet är att jag skaffat en tjockare diamantfräs till Dremeln när jag gör infräsningarna för intoneringen av översadeln. Tidigare blev det väl trångt vid den tjocka E-strängen, blev nog lite snyggare också!
Är nöjd med alla detaljer på den här. Ljudet blev det förväntade med alla uppfinningar på plats. Låter mycket bra trots att det i grunden är en enkel Levin med Newtone Heritage 0.12 strängar. Pluggarna gör susen 🙂
Blev lite ribbor över… här ser man också den lilla fuktighetsmätaren som jag skickar med numera. Idealet är 40% fuktighet, men fuktigare går alltid bra upp till 80% eller mer då fisklimmet i bottenlimningen kan börja släppa! Torrare än 35% ska man se upp med, under 30% är rentav farligt 🙂
Gjorde ett ljudprov med gitarren. MP3 fil med lite spel och ackord inspelat med stereo kondensatormickar utan pålagda effekter ca 20 cm från ljudhålet. Attacken kommer från pluggarna, sustainen från stallplattan i gran (och styvheten från halsens kolfiberstav bland annat). De rena trubadurackorden kommer från översadelintoneringen. På slutet hör man strängseparationen från komposit stallbenet.