Efter att ha jobbat undan flera lokala jobb och experimenterat klart med turbopluggarna på min egen gitarr är jag i full gång med åtta stycken GammelGura. Jobbar parallellt med alla just nu, alla ribborna är på plats (nästan) och är grovt formade, halsarna har fått sin kolfiberstav. När det blir dags för halslimning kommer jag att göra gitarren klar en i taget. Vill jobba effektivt och koncentrerat för att minska kön som just nu är för lång. Har inga nya idéer som måste provas ut för tillfället 😉
Gemensamt för alla den här gången har jag minskat bredden på ribborna från 8,5 till 8 mm och botten har fått fyra ribbor med den längsta platt. Har testat den platta ribban på några gitarrer och tror på principen. Botten behöver inte vara väldigt hård och styv för att hålla, en mer flexibel botten kan ge efter istället för att gå sönder. Tror också att man kan få ut mer liv i gitarren med en mer flexibel botten. Samma princip gäller för lockribborna. Stallplattan i form av ett kors tillverkas på ett annorlunda sätt för att den inte ska bli lika tjock som tidigare.
I batchen finns bland annat två unika Levin parlor gitarrer och två amerikanska Georg Bauer gitarrer. Den enda som inte redan har sin köpare/beställare är en harpgitarr utan dubbelhalsen som jag fyndade på en loppis för några månader sen.
George Bauer, ca 1890 X-ribbad
Båda Bauer gitarrerna har mycket *bling* och fina träslag. Rosewood i botten och sida, mahogny i halsen och ebenholtsbräda. Tyvärr har båda väldigt tunna lock, bara mellan 2 och 2,5 mm, med trasiga lock som resultat. Denna hade en variant på X-ribbning. Botten fick behålla sina originalribbor men lockets ribbor var alldeles för klena och har ersatts med nytt virke. Av någon anledning var locket betsad mörkt brun på insidan. Bottenklossen var klen och har förstärkts med en bit trä. Botten var i två delar, rosewood kan lätt spricka helt itu. Stallet saknades och där stallet satt fanns bara ett hål.
Den här hade ursprungligen 6 banjoskruvar eller träskruvar på det platta och dekorerade huvudet. Någon har skurit ut skåror för vanliga stämskruvar på ett väldigt brutalt sätt. Återstår att se hur jag löser det.
Harpgitarr, 1922 Norrtälje
Fyndade denna på en lokal loppis. Någon hade befriat gitarren från de extra strängarna (tack och lov!). Ett svenskt bygge av någon som inte var mästare, men en habil hantverkare. Namn, årtal och plats finns skriver i botten – men det är lite svårt att tyda namnet. Botten och sida är i plywood medan locket är solid gran. Halsen var överdrivet klumpigt och tjock och har formats om på baksidan. Ett nytt mindre stall ska tillverkas, såret i locket måste fixas men än har jag inte bestämt hur. Ovanligt litet ljudhål vilket bör ge en mörkare ton till den. Halsklossen hade en alltför tunn vägg för halsfoten att vila på, så den har förstärkts. En ny bräda ska ersätta den gamla i ek. De sju första banden av brädan hade scallopering. Brädan hade bar frets som man annars bara ser på riktigt gamla 1800-tals gitarrer (eller Martin fram till 1930-talet). Bra skick nästan helt utan sprickor.
Levin 1909
En unik Levin parlor, den enda jag sett eller hört talas om med greppbräda i ebenholts! Dessutom har botten en celluloidlist runt om och en ”mittsticka” i form av en målad aluminiumfolie. Fint stall i rosewood och lyxig purfling på locket samt Levin’s finare inläggningar i greppbrädan. Väldigt amerikainspirerat. För att skydda den känsliga aluminiumfolien medan jag jobbar med den har jag tejpat över en low-tack maskeringstejp. Halsen hade fått sig en kyss så att halsklossen spruckit och locket under greppbrädan hade ”hasat in” i ljudhålet med hög stränghöjd som följd. En spricka i locket, men annars utan större problem. Mittstickan i botten fick vara kvar, men ribborna är nya. Halsen i al, det ser man på den gröna färgen.
Levin 1916
En ovanlig modell 24 med hård mahogny i botten och sida. Liknar den föregående, men har en greppbräda i rosewood. Botten hade två större sprickor som lagats med den gamla mittstickan. En ny kraftigare mittsticka behövdes för att hålla ihop den dekorerade mittsömmen och bottenhalvorna. En ”Ungdomsstjärnans förlag” etikett fanns i den med modellnumret ifyllt.
Europeisk ca 1900
En gitarr från väntrummet. En etikett med årtalet 1833 fanns i den, men så gammal är den inte. En typisk Europeisk parlor med runda former och kurvad botten. Locket i ljudhålet var sönder och hade täckts över med en bit trä i en tidigare renovering, annars bara några få sprickor.
Levin 1940
En gitarr från väntrummet. En nästan ny Levin som har fått en X-ribbning. Ska få ett pinnstall.
George Bauer, ca 1890
Även den andra Bauer var i dåligt skick på grund av det tunna locket. Stallet fanns kvar och kommer att bli mall för den första. Denna hade en ladder bracing och lite mindre *bling*. En ACME etikett fanns i botten. Även storleken var lite mindre än den första. Håller på att reparera och limma lockribbor på den.
Östtysk
Mitt dåliga samvete ska bli klar. Missade att ta matchande bilder på den, men lock och botten är i grälla röda och blå metallic färger 🙂 Har haft den inne länge men tappade sugen på den då jag insåg att jag bitit i lite för mycket när jag tog mig an den. ALLT är felbyggt på den här. Tunna material, massor av celluloid-bling, bindningar som satt fast i ett par tiondelar tjockt trä, ett lock som var hoptryckt av stränghållaren i bleckplåt… etc. Ca 20 sprickor i locket. Nu ska den bli färdig och ett spelbart instrument! Halsen är i alla fall klar, fräste in kolfiberstaven i den böjda mjuka halsen genom greppbrädan för att inte skada den röda metalliclacken i skarven till greppbrädan. Fungerade bra!
Kommer att sticka emellan med några enklare reparationer också, men det här är de gitarrer jag jobbar intensivt med den närmaste tiden.