Batch: Greppbräda, halsficka, stoppklossar och pluggar

Har tagit bilder när jag kommit ihåg under arbetet med pågående batch. Två instrument redan klara, Levinen från 1909 till CJ och mandolinen. De övriga är nästan klara.

De flesta i batchen behövde en ny greppbräda. Jag tillverkar dom av Madagaskar rosewood för det mesta, men har även ebenholts, lönn och plommonträ blanks. Ett lämpligt ämne ses ut och tunnas till ca 5.8 mm med valsputsen och kapas till. En passande mensur mäts upp och ett blad med bandens avståndsmått plockas fram ur en pärm där jag har tabeller för de flesta mensurmått mellan 60 till 65 cm.

För att minska felen mäter jag med mitt stora skjutmått på tiondelen när och markerar direkt på brädan med en vass syl.

Min justerbara geringslåda har alla skruvar fast åtdragna, jag justerar istället djupet på skåran med en uppsättning shims med olika tjocklek som jag slipat fram med valsputsen. Går betydligt fortare!

Grepprädan spänns fast på rätt ställe på gitarrhalsen och sidorna markeras med blyerts. Istället för att såga går det lättare att hyvla sidorna fram till strecket.

Gav all brädor i batchen 16″ radius. Använde en ny jigg för att slipa hela brädan platt utan att göra greppbrädan sned, vilket lätt kan hända om man bara slipar med en slipkloss på fri hand. Eftersom brädan är trapetsformad måste man slipa mer på den bredare änden än i den smalare. Jiggens mothåll gör att man slippar hela brädan jämntjock. Använder 80 Abranet nät som slippapper, effektivt och kladdar inte igen. Brädan fästs i jiggen med två maskeringstejper på jigg och greppbräda med superlim emellan, sitter bra och går också bra att lossa.

Alla instrument med så kallad “Tysk infästning” med raka kanter på halsfoten får en shim i hårt trä inlimmad i botten av halsficka. Alla Levin parlor gitarrer har t.ex. den här typen av “falsk” dove tail. Problemet är att strängdraget och halsfoten trycker enbart mot den mjuka granen i halsklossen, vilket ibland gör att halsen reser sig efter några timmer då den strängas upp med ännu en halsomsättning som resultat. En äkta dove tail infästning däremot vilar på sidan som både är böjd och för det mesta av ett hårt träslag. Förstärkningen av fickans botten gör att man slipper den effekten nästan helt. Har gjort en speciell tvingjigg för att kunna klämma fast hela gitarrkroppen 90 grader mot bordsytan vid fräsningen.

Efter fräsningen har man dessutom en helt plan yta istället för den yta som ofta får sår när man lossar den limmade halsen, granfibrer dras med av limmet.

Tillverkar shimmen av hård lönn med bra passning.

Limmar med epoxylim då det är en detalj som aldrig ska lossas.

Stallet ska limmas, men först borras “turbopluggarna” in. Stallets position markeras med low tack tejp. De gamla hålen i locket fylls igen med granpluggar för att underlätta borrningen. Plugghålen borras ovanför strängpinnhålen (markerade med en borr genom stallet strängpinnhål) på den plats där strängkulan kommer att vila. Numera görs pluggen för E strängen i björk, A strängen i furu och de övriga av gran, alla med stående ved.

Stallet limmas på plats och strängpinnhålen borras igenom.

Slutligen monteras rundlarna i hårt trä som strängkulan ska vila på med hjälp av Stewmac’s bridge saver verktyg.

Hålet i mitten av den hårda rundeln borras försiktigt inifrån, borrar man genom strängpinnhålen finns det risk att rundeln flisar, spricker eller lossnar. Här ser man också laglappar som limmats med varmt hudlim för att säkra upp sprickor i locket.

En liten detalj som stjäl mer tid än man tror är att limma små stoppklossar på änden av lockets ribbor. Använder lönn och varmt hudlim. Hudlim kan man kladda som man vill med, det går bra att torka bort med en fuktig trasa. En av många bra egenskaper hos limmet!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.