GG170, Levin 1927

Jag borde alltid ha en färdig GammelGura till salu, men för det mesta är de jag får klara redan beställda. Den här Levinen från 1927 har ingen köpare än och finns just nu att testa hos Östmans Musik i Örnsköldsvik.

Det blev ett missförstånd när jag startade upp förra batchen, det var en annan gitarr från väntrummet som skulle användas, och jag hann ta isär den. Det var bara att fortsätta att löpa linan ut. Gitarren var i hyfsat bra skick utan större problem och en av de sista som tillverkades av den gamla enkla parlor modellen med skårat huvud. Nånstans runt 1929 började Levin fasa ut de gamla modellerna. Att den är senare syns bland annat på den rödare färgen på kroppen, plaketten på framsidan av huvudet och att halsen är i björk/lönn och inte i poppel som på de flesta äldre före 1920.

Gitarren plockades isär utan problem. Både lock och botten tunnades då de var ca 0,5 mm för tjocka som de brukar vara (det skulle hålla!). Greppbrädan och stall ersattes med nya i Madagaskar rosewood, stämskruvarna var i dåligt skick och byttes ut till nya. En K&K mick monterades. Halsen fick sin kolfiberstav och halsfickan som flisat upp sig vid halslossningen kläddes med en 2 mm tjock lönnplatta, halsen fick också en träskruv indragen inifrån genom halsklossen.

Tog lite bilder vid limningen av botten. Jiggen för bottenlimning kom till användning ännu en gång. Jag sprider först ut mothållen någotsånär jämt runtom och justerar pinnen mellan botten- och halsklossen så att botten passar perfekt på längden till sidan i båda ändar. Om botten sticker ut någonstans placeras ännu ett mothåll för att trycka in botten, det är en stor fördel att man kan skruva fast mothållen var man vill på plywoodplattan. Det här är den andra plywoodplattan jag använder, efter 4-5 år blir den sönderperforerad av alla skruvarna. Eftersom botten alltid har krympt på bredden kan man aldrig få passning runtom, perfekt passning kan man däremot få runt de båda rundlarna, sidan på smalaste stället får hamna lite längre in. När botten är limmad skrotas kanten på botten vid smalaste stället där den sticker ut från sidan.

Jag använder varmt hudlim på klossarna och fisklim längs resten av omkretsen. Man får vara snabb att tvinga fast botten vid klossarna, resten av botten har man gott om tid att tvinga fast då fisklimmet har lång öppentid. Jag använder speciella mothåll i form av passbitar på både lock- och bottensidan som jag tillverkat av plywood och strövirke i gran som kopplats ihop med najtråd.

När alla tvingar är på plats är det dags att lossa gitarren ur jiggen. Har en extra lång skruvmejsel för att skruva lös mothållen i plywoodplattan. Det är viktigt att torka ren sidan från speciellt fisklimmet, får den torka kan den knipa lös små runda bitar av lacken! Hela paketet med tvingar och gitarr ställs undan på ett plant underlag och jiggen städas bort till nästa gång. Det hela får torka över natten.

Av nån anledning blev översadelintoneringen ovanlig på den här, fick testa strängarna flera gånger när jag mätte upp, men fick samma resultat varje gång. Förutom att halsen är lite väl kraftig (vilket är vanligt på nyare Levin parlor gitarrer) kändes allt bra med gitarren. Den låter som den ska!

Den är numera såld.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.