GG114, George Bauer ca 1890

Det här var en långliggare, men nu är den klar. Precis som den andra George Bauer gitarren jag renoverade nyligen var den i dåligt skick. Den svarta massan runt pärlemorinläggningarna längs kanten av locket var borta eller lös. Locket saknade också fläckvis en del av dekorlisterna. Locket hade lossnat från delar av sidan. Botten var sprucken och i två delar när jag tog lös den. Fattades lite rosewood faner på huvudet. Halsen lite böjd och behövde sättas om som vanligt, men i övrigt var den i riktigt bra skick. Kunden ville ha den som nylonsträngad vilket passade bra då locket var tunt, det innebar att jag kunde använda ladder bracing som den hade i original.

Originalstallet fanns också. Tyvärr sprack den då jag strängade upp då den var extremt smal och det fanns för lite trä framför stallbenet. Gjorde en bredare replika på stallet i ebenholts.

Botten fick behålla originalribborna, fyra stycken där de två nedersta var platta som på en Martin. Alla ribbor i locket byttes ut till nya, jag ändrade mönstret till min vanliga ladder braced variant med A-frame runt locket och stallplatta i gran.

Kunden villa ha komposit stallben och “turbo pluggar” vilket monterades in. Gjorde en designändring på stallbenet och avslutade stallbenet med solitt ben istället för gran som jag gjort tidigare. Hållbarare och snyggare och som jag kommer att göra i fortsättningen.

Ingen översadelintonering på den här då den skulle strängas upp med sensträngar vars intonering inte är att lita på 🙂

Fick jobba extra med att få halsens vinkel helt rätt, nylonsträngar ska ha högre stränghöjd än jag är van vid. Blev 2.9 mm vid 12:e för tjocka E-strängen och 2.7 mm tunna e. Höjden över 1:a bandet gör jag en tiondel högre än på en stålsträngad.

En bit av bindningen runt botten saknades så det fick bli en ny bindning i celluloid, fick bra material av Per Marklund. Fräste runtom efter bottenlimningen med min nya fräsjigg för bindningar som jag köpt av Stewmac och limmade med “Duco Cement” köpt via eBay från USA. Samma lim som det gamla Karlssons Klister. Väldigt bra för celluloid och också några typer av plastbindningar då den smälter ytan på bindningen.

Pärlemorbitarna i locket var extremt tunna. Man hade limmat på en liten bit trä i kanalen för att lyfta upp pärlermorbiten i jämnhöjd med lockets översida. Sedan fyllt på med svart “klet” som bestod av hudlim och ebenholtsdamm. Jag använde dessutom lampsvärta, ett svart pulver av nanopartiklar. Per Marklund hjälpte mig att tillverka nya tjockare pärlemorbitar i rätt storlek med hjälp av hans CNC, en mycket praktisk maskin! Gjorde misstaget att limma pärlemorbitarna med superlim. Det visade sig att det svarta “kletet” inte ville fästa på superlimmet, men jag löste det med mer superlim där det svarta ville lossna. Jag lät originalet vara kvar vid rosetten, den nya dekorationen runt kanten av locket blev lagom bra med lite sprickor och gropar och liknade originalet vilket passade bra på gitarren!

Strängade på ett set vanliga medium nylonsträngar och intonerade stallbenet som vanligt. Är ovan med nylonsträngade gitarrer och kan inte säga så mycket om hur den låter förutom att den har en väldigt bra sustain, bland det längsta jag haft på en GammelGura. Måste vara ett bra tecken! Får jag feedback från kunden ska jag lägga till några rader.


Fick ett mail från köparen:


“Gitarren kom i förgår, nu har jag haft lite tid för att spela på den.
Snygg är den, bra gjort med allt utsmyckningar!

Ljudet är mycket bra, långt och klar. Det förblir distinkt i polifoni – kanske tack var din komposit stallben?
Reglaget är bra. Diskant strängen kanske lite nära kanten – det åker ut ibland, men kanske är det bara att vara försiktigare. Man ska vänja sig vid V formad hals, men det är schyst att spela med, tillsammans med ganska bred greppbräda.

Stallet ser lite nytt ut, förstås. översadel lite för vit. (Om man absolut vill få fram kritik…)

Gitarren är cool, och låter bra, med nåt definitift exotiskt -amerikanskt?
Hittade en samling 1800 talet Amerikansk gitarr musik, som gitarren passar bra ihop med 🙂

Det komposita stallbenet ger mycket riktigt bättre strängseparation, “turbopluggarna” gör klangen klarare. Väldigt tydligt på stålsträngade gitarrer, men det verkar funka hyfsat på nylon också 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *