Höfner monster 12:a

Fick klar ett dåligt samvete idag, en jättebamsing till gitarr som behövde allmän fix. Har aldrig sett ett större huvud på en gitarr, inte heller en så bred hals. Huvudet är 25 cm långt och greppbrädan 55 mm bred överst! Hade man med sig den på en kanotfärd behövde man inte nån reservpaddel. Vissa ackord är lite svåra att nå fram till 😉

Helt i plywood. Halsen behövde sättas om, banden och stämskruvarna bytas, stallet limmas om och ett nytt plektrumskydd tillverkas (det gamla saknades, använde skuggan i lacken som mall). Upptäckte också att krysset i lockets ribbning var av sekunda slag, en ribba var hel den andra var i två delar och helt enkelt limmad kloss mot den första… En av de två lösa ribborna hade lossnat vid krysset. Limmade och lade på ett “lock” ovanpå krysset för att få ihop de två delarna. Sen fanns 5 krosskador på sidan, limmade in trä på insidan och det mossiga virket i krossen blev stabila.

Locket var deformerat kring stallet, värmde det planare under press innan jag limmade om stallet. Det blev bättre, vi får se om det håller i sig.

Stallet fick nya solida strängpinnar i mjölkplast. Stallbenet var fånigt tunt, så jag fräste upp spåret för ett 3 mm stallben. Genom att flytta intoneringspunkten så lång tillbaka det gick på det nya tjockare stallbenet fick jag den faktiskt att intonera helt OK. Det är nog första gången på den här gitarren!

Ville inte ha stor vridkraft på stallet, så jag limmade in halsen i en vinkel där den långa linjalen inte hamnade ovanpå stallet som vanligt utan ca 3 mm under. Det visade sig bli helt perfekt efter en slipning av greppbrädan (den hade en stor “koreapuckel” vid halsinfästningen).

De nya stämskruvarna var 1 mm för långa, så jag fick fila allihop kortare för att de skulle få plats.

Spände på ett nytt set 0.10 strängar. Förutom att den är väldigt svårspelad pga den jättebreda greppbrädan låter den överraskande bra! På en av bilderna ser man 12:an bredvid min lokal parlor –  stor & liten 🙂

I katalogen från 1966 står det att att “stallets fixering och den inre strukturen förhindrar att locket deformeras”. Jaja 😉

One Comment

  1. Kul att se hur den fick liv igen. Jag har en 12:a Höfner från 1965. Trogen följeslagare genom alla åren, jag är så van att spela på den så att en 12:a med smalare hals blir svårspelad för mig, det llåter inte alls lika bra 🙂 Min är nu rätt sliten med sned hals, urgröpt greppbräda, slitna stämskruvar trasigt plektrumskydd, sliten i lacket på locket strängfästet lite loss från locket, men den fungerar och vilket fint ljud det är i den. Köpte en billigare 12:a, men den har smalare hals, svårt att ta “rena” ackord, så jag lutar mer o mer åt att låta reparera min gamla, vet dock inte om jag har råd som pensionär.

    Men det var roligt att läsa om den här du fixat 🙂
    // Lasse N

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *