Hopf 12-strängad

Kommer in reparationer lite nu och då. Senast en Hopf 12-strängad gitarr som behövde lite kärlek och en K&K mick monterad. Ingen favorit hos mig, helt i plywood och från 70-talet som den ser ut (har inte kollat upp den noga). Bytte ut det hemska stallbenet i ställbar metall och plast mot ett stallben i ben. Blev tvungen att skära in en ny “översadel” (styrning för nollband) för 12 strängar då någon ersatt den med en vanlig “översadel” för 6 strängar. Ska den här ha ett intresse är det som 12-strängad.

Lite roligare var den knepiga halsinfästningen. Halsen går att ta lös utan problem. Gitarren isärplockad går ned i ett handbagage! Trodde att den var ställbar med strängarna på, men så var det inte. En krok längs fram säkrar halsen till gitarren med en skruv. Däremot går halsen att shimsa upp längst bak där halsvirket vilar mot en metallstång. Så gjordes också då halsen inte hade rätt vinkel (vilket sjå med 12 strängar som ska stämmas upp och ned!). Stämskruvarna funkade bra och banden såg bra ut.

  

Locket har en rejäl “A” bracing med fyra ribbor från tvärribban nedanför ljudhålet längs med gitarren ned till bottenkloss-sidan av gitarren. Nästan en fan bracing som i en klassisk gitarr, men med stockar till ribbor. En väl tilltagen lönnplatta under stallet också. Byggd för att hålla!

Två strängar gick förstås av medan jag stämde upp och ned, men till slut var allt på plats. Dragstången var inte åtdragen, drog åt ordentligt för att halsen skulle stoppa för ett 0.11 set 12:a strängar. Stallet var helt felplacerat från fabriken, intonerade inte helt perfekt på alla strängar trots att jag fräste in stallbenet så långt bak det gick på den plana ytan på stallet. Men såna här spelar man ju mest på de tre översta banden… klirr & klang för lägerelden fixat 🙂

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.