Håller på att städa av den sista resten av föregående batch, men har också startat upp nästa så smått. Finns några intressanta gitarrer!
GG155 Levin 1907
Ingen batch utan en Levin parlor. En ovanligt gammal Levin från 1907 med det enklare triangulära stallet. Den här var ruffigare än vanligt med avslagen hals och gaffatejpad mittenfog i botten. Välspelad och sliten, men komplett och med fin patina.
GG156 Mystery gitarr, kanske en August Carlstedt från ca 1920
Ännu ett objekt från min amerikanska kund och första gången jag jobbat med en brottsplats. En lite större gitarr i mahogny från USA. Någon har haft som mål att reparera upp den och sälja den som en Martin! På baksidan av huvudet står det ”C. F MARTIN” instämplat, dessutom har man slipat bort bläckstämpeln på halsklossen där där den riktiga tillverkarens namn funnits. Renoveringen hade påbörjats och all lack på kroppen slipats bort. Locket har klarat sig från att tunnas ut för mycket, men mahognybotten var bara 1 mm tjock längst ut på ena sidan. Kommer att bli en bra player när jag är klar med den 🙂
GG157 Levin Carmencita
Nummer 1 i väntrummet, en onumrerad Carmensita (1951-1955), ska få en X-ribbning. Rätt ny modell och ovanlig med sina 9 mm stora dottar i greppbrädan!
GG158 Europeisk, ca 1900
Ingen batch är komplett utan ett mustaschstall. Det här är en lätt byggd, charmig och lite större Europeisk parlor med fina pärlemorinläggningar i rosetten. Tror att den här kommer att bli en bra fingerspel gitarr.
GG159 Franz Nowy, 1930-tal
Av alla gitarrer i batchen är den här den enklaste, men kanske den mest värdefulla. Farmor var en judinna som tog med sig sin gitarr och en liten resväska med sig när hon 21 år gammal tog tåget och lämnade Wien för att fly undan nazismen. En kär ägodel som tyvärr redan genomgått en mindre bra renovering med bland annat överlackning med plastlack och nya stämskruvar. Ovanligt nog har den en etikett, Franz Nowy var en instrumentmakare i Wien. Shönbrunnerstrasse är en gata i staden. Det allmänna utseendet gör att jag tror gitarren är tillverkad på nån gång på 1930-talet.
GG160 Europeisk ca 1920-tal
Nummer 45 i väntrummet, en lite ovanlig Europeisk parlor med finare faner i botten och sida och en ovanligt vacker rosett i pärlemor.
Insåg att man kan skrapa bort spritlack och smuts från själva ”pärlemoren” och vips så blir blinget i rosetten silvrigt och snyggt igen. På min gamla gitarr var det i alla fall lack över hela den delen.
Visst kan man skrapa bort den gula eller snarare guldfärgade lacken på pärlemoren, men jag tycker det är snyggare att låta den vara kvar. Smaken är som baken.