En av de GammelGura jag håller på med just nu är en Levin från 1906. Den hade reparerats tidigare med snickarlim och botten hade lossats. Det gick kanske inte så lätt då hela kerfingen i segmenterad poppel var både skadad och lös. Det enda vettiga var att byta ut kerfingen, något som man sällan behöver göra. Det man inte vill när man limmar om kerfingen är att formen på sargen ska ändras. Om sargen är mjuk flexibel, t.ex. om den är tillverkad av mahogny, är det väldigt lätt hänt. En björksarg, som den på Levinen, är stabilare, men det finns alltid en risk att man formar om sargen så att botten inte passar när den ska limmas tillbaka.
Nu fick jag användning av min speciella jigg för att limma om kerfing. Det är en variant på min bottenlimning jigg, jag använder samma bottenplatta men andra mothåll runt om. Plattan är en 12 mm tjock mjuk plywood skiva med distanslister limmade på baksidan så att inte skruvarna når bordsytan. När den blir alltför sliten av alla skruvhålen byts den ut till en ny.
Mothållen är till för att ge stöd till sargen runtom innan den gamla kerfingen plockas lös. Med ett riktigt tunt bladmått kan jag se till att alla mothållen precis ger stöd till sargen genom att justera skruvarna. Det tar lite längre tid att montera upp den här jiggen jämfört med bottenlimningen då varje mothåll fästs med två skruvar istället för en. För att justera höjden använder jag tre bänkpuckar med mjuk yta och ett urval av runda mellanlägg i olika tjocklek som jag tillverkat med en hålborr för väggkontakter. Man vill att mothållen ska hamna nära den övre kanten av sargen.
Väl på plats rensas den gamla kerfingen bort med hjälp av en vass kniv. Limytan snyggas till med sandpapper. Jiggen ser till att sargen behåller formen medan man jobbar. Den nya kerfingen, som är inköpt på nätet men liknar originalet, limmas med varmt hudlim och kläms fast med ett gäng små och starka ”klädnypor”. För att hålla gitarrkroppen på plats använder jag ett par praktiska hantelvikter.
En sak som jag börjat med det senaste året är att se till att toppen på kerfingen och sargen får samma lutning som radiusen på botten, i mitt fall 20″. Tidigare har jag bara använt ögonmåttet, nu har jag några nya verktyg som gör ett bättre jobb.
Kerfingen limmas lite ovanför kanten på sargen, det utskjutande materialet grovrensas med en liten behändig matthyvel (som jag justerat så den tar ca 0.2 mm per hyvling) och får en första formning med en planka med ett självhäftande grovt sandpapper. Plankan har formats till en 20″ böjd radius på mitten.
Därefter fäster jag kroppen mot bordet så den inte kan röra sig och ”kör bussratt” med en inköpt 20″ radiusplatta med ett grovt sandpapper. Plattan placeras över mitten av kroppen och roteras fram och tillbaka.
När hela sargen och klossarna är sandade har man en perfekt lutande och plan yta runtom att limma botten mot.