Levin halsinfästning fix

Har renoverat många parlor Levin genom åren. Samma kroppsmodell användes från start 1900 till slutet av 1930-talet. En av de saker som är mindre bra med de här är halsinfästningen. Istället för en äkta dovtail användes en halsfot med raka kanter och som bara sitter fast i limmet. Hela kraften från strängarnas spänning trycker mot den mjuka granen i halsklossen, på en gitarr med äkta dovtail tas den kraften upp av den krökta sargen i hårt trä som är mycket stabilare än granklossen. Det som kan hända är att den mjuka granen trycks in av halsen när strängarna stäms upp och halsen rör sig. Det behövs inte många tiondelar för att halsen ska få fel vinkel ned mot stallet.

Efter att ha råkat ut för det alltför många gånger började jag för några år sedan fräsa bort ett par mm i botten av halsfickan och limma in en platta i hårdare lönnträ. Det ger halsen en mycket hårdare anliggningsyta och förstärker halsklossen med en extra limfog. Jag får aldrig en obehaglig överraskning när strängarna spänns upp numera. Ett plus är att man får en helt plan yta längst in i halsfickan att limma halsfoten mot, det är väldigt vanligt att den ytan skadas när halsen bryts loss.

Har förbättrat min jigg för jobbet. Tidigare fräste jag botten helt rak i både sid- och djupled, problemet är att halsen en gång slipats in mot en yta som kan luta. Det som hände var att jag fick jobba hårt med att anpassa änden på halsen till den nya ytan för att rikta upp halsen.

Min nya jigg använder samma portabla tving för att tvinga fast gitarren, tvingen kan enkelt tvingas fast i arbetsbänken.

För att kunna följa planet i botten av halsfickan med fräsen har jag satt gångjärn på fräsjiggen som fästs i gitarren med några Bessey U tvingar.

Till jiggen hör också ett enkelt mätverktyg i form av en bit akrylplast där två metallskruvar gängats in. En av skruvarna skruvas ned så den precis når halsfickans yta. Skruven säkras med en mutter. Den andra skruven ges exakt samma längd efter mätning av den första med ett skjutmått. Genom att flytta runt plexiglasskivan kan jag se till att fräsen följer samma plan som den ursprungliga ytan i halsfickan, antingen genom att flytta jiggens fästpunkter och låta gångjärnen böja sig eller också genom att tejpa fast lämpligt bladmått under plattans ena sida.

Med jiggen injusterad är det enkelt att fräsa lika djupt in i hela halsklossens yta som tjockleken på den bit lönn som ska limmas in.

Att forma den nya biten som ska fällas in kan vara svårt då det inte är raka kanter på halsfickan. Enklast är att använda maskeringstejp, med ett antal små tejpbitar kan man snabbt fylla ut halsfickans form. Tejpen kan sen föras över till ämnet och användas som sågmall. Jag sätter ett kryss på den sida som är vänd utåt för att inte göra fel. Lite justering av passningen med en halvrund rasp är det enda som behövs.

Gör en ny eller återanvänder en gammal kloss som används som mothåll vid limningen.

Limmar plattan med epoxylim. Eftersom epoxy är ett rackarns kladdigt ämne täcker jag gitarren med plastfolie och tejp. Några tvingar på mothållet och det enda som återstår är att jämna till kanten på lönnplattan i jämnhöjd med locket.

De två operationerna jag hunnit göra med den här metoden gjorde att halsen nästan hade exakt rätt infästning och jag sparade en massa tid och energi för att justera in halsen rätt 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.