Jobbar intensivt med pågående batch. Den har vuxit till 7 GammelGura, alla (nästan) är nu redo för bottenlimning. Gitarrerna har spricklagats, halsen har sin kolfiberstav, hålen för stämskruvar har pluggats och borrats in för nya, lock och botten har fått nya ribbor limmade, pluggar limmats, replika stall tillverkats och limmats. En del specialjobb har också gjorts med originalstall och ett ljudhål har förstorats. Botten och lock på Levin gitarrerna tunnades. En botten är redan limmad och två greppbrädor har fått bandskåror sågade.
Den här är lite speciell med någon typ av frukträd i botten och sida samt antagligen plommonträ i stallet. Den hade en mycket udda ribbning i locket med en längsgående ribba på bassidan förbi ljudhålet. Stallet var extremt lågt, för att rädda de fina sniderierna i änden av stallet limmades en tjockare bit plommonträ till mitten av stallet. Greppbrädan i BRW kommer att återanvändas.
Råkade göra fel på en tidigare GammelGura, den fick stålsträngar istället för nylonsträngar… Ett klavertramp, men som tur var på en av mina objekt. Kunden tyckte om den som den var, men ville ha en till med nylon! Så, det fick bli den här gitarren som fick gå före i kön. Den första GammelGura’n med nylonsträngar. Eftersom den ska ha strängar med mindre spänning har ribborna gjorts klenare i locket och ribban nedanför stallplattan saknas.
En Levin i den större consert storleken i dåligt originalskick. Eftersom den är större fick den X-ribbning. Kunden ville modifiera den efter sina önskemål och den har fått större ljudhål och halsen kommer att göras lite smalare och tunnare. Bandskårorna i originalgreppbrädan i BRW pluggades med rosewood stickor och sågades om. Placeringen var inte riktigt som den skulle. Brädan hade stora spelgropar och var tunn, speciellt med 12″ radius som var beställd. Shimsade upp brädan med en 2 mm tjock rosewood shim (i ljusare färg) och slipade bort spelgroparna på originalbrädan. Locket hade många och stora sprickor som behövde många laglappar.
Om den förra Levinen hade många laglappar så har den här ändå fler! Locket kan inte ha varit riktigt torrt när gitarren byggdes. Locksprickorna måste ha varit runt 2 mm bred totalt, fyllde i med mer gran. Använder en äkta Levin greppbräda från utförsäljningen då Levin likviderades för att ersätta originalets valnötsbräda.
Den norskbyggda gitarren var knepig. Greppbrädan var limmade i ett utsnickrat dike i locket, fyllde i med mer mahogny, dessutom med en stor laglapp på insidan. Stallet var intonerad genom att limmas snett med ett rakt ”stallben” i form av ett band. Strängpinnhålen var för stora, de pluggades och borrades om. Höjden på stallet hyvlades ned och stallet lackades svart. Greppbrädan ska tillverkas av ebenholts.
Har en amerikansk kund som kommer till Sverige en gång om året. Förra gången lämnades en Bauer från 1890 talet och för att få den klar i tid måste jag jobba med den i den här batchen. Trodde den var i bra skick, men den här har krävt mer jobb än de flesta GammelGura. Problemet bottnar i att sidan är gjord av 2.5 mm tre lager plywood med BRW på ut- och insidan (botten är solid BRW). När man böjde sidan byggde man in en fjädrande spänning och antagligen förvarades gitarren för varmt med resultatet att sidan tryckte ut alla fogar i botten och lock. Någon har då försökt laga de värsta gliporna med lim liknande Karlssons Klister. På den här fick jag limma in ny kerfing för både lock och botten, till råga på allt var halsklossen lös också! Fick använda alla trix och en jigg för att först limma locket mot den motspänstiga sidan som ville ha en annan form än locket. Botten passade dåligt mot sidan, men det löste sig precis med en 3 mm fräsning runt om för en bottenlist i rosewood och tre dekorlister på insidan. Greppbrädan i ebenholts var tunn och fick en shim i ebenholts inlimmad under för att göra den tjockare. Originalstallet i ebenholts var fint, men för smal för ett intonerat stallben, gjorde en bredare replika.
GG144
En av mina egna ”vrak”. Kommer att hängas upp i den eminenta lokal musikaffären Östmans Musik när den är klar. En lite ovanlig Martin inspirerad kroppsform på en Europeisk parlor från ca 1910-1920. Botten ska få en bred träbindning, dubblerade kerfingen för att inte kanten på botten ska hamna på kanten av originalkerfingen. Botten var ovanligt bångstyrig , den vackra ådringen är fin men också vresig. Några bilder på min ”patenterade” stallplatta i gran med pluggar och replika stallet också.