Filosofi

Efter att ha läst en rätt trögläst bok och kollat runt på nätet tror jag att jag har lite bättre koll på hur en gitarr fungerar.

Allt börjar med att strängen knäpps med fingret eller plektrumet. Strängen skapar en hel kompott av frekvenser, ett frekvensrecept. Grundtonen för strängen plus en hel serie övertoner. Frekvensreceptet filtreras sedan i varje ny del av gitarren som energin ska passera. Strängens frekvensrecept filtreras av stallben, stall, stallplatta i den ena änden och översadel, greppbräda och hals i den andra. Lock, sida och botten bidrar med nya filter som formar om strängens frekvensrecept. Allt detta sker väldigt snabbt, energin från strängens två ändar blandas sen upp och interfererar med varandra, gitarrens delar vibrerar och ljudvågor skapas av luften i och omkring hela gitarren.

Varje ny del som frekvensreceptet passerar förändrar receptet genom att släppa igenom en del frekvenser transparent och dämpa andra. Med andra ord tillför man aldrig ton i ett stallben eller översadel utan istället dämpas vissa frekvensers volym och andra bibehåller sin volym.

Inte ens med en superdator kan man hålla koll på allt som sker efter det ögonblick som strängen släpps från plektrumet!

Det intressanta med den här beskrivningen är att man kan identifiera vad som mest påverkar klangen hos gitarren. Man kan säga att ju närmare strängen desto viktigare är det att inte göra fel då fel filtrering av frekvensreceptet i en detalj påverkar alla delar därefter. De viktigaste delarna som formar gitarrens ton är därmed

  • Strängen
  • Översadel / Stallben och stall
  • Hals och greppbräda / Stallplatta

Det ljud man hör kommer till största delen från lock och botten och den inneslutna luften. Ribbor och material i gitarrkroppen formar den slutliga tonen, men intressant nog bara med det frekvensrecept som är input och som är resultatet av filtreringen av delarna närmast strängen!

När jag försökt få GammelGura gitarrer att låta bättre har jag koncentrerat mig på att försöka förbättra de uppräknade delarna närmast strängen. Alla som jobbat med gitarrer vet att olika typer av strängar ger olika sound, det är ett av de enklaste sätten att forma ljudet som man vill ha den i sin gitarr. Materialet i översadel och stallben är också viktiga, det är stor skillnad i ljudet från plast och ben. Materialet i stallplatta och hals/greppbräda formar också ljudet.

Har fastnat för Newtone Heritage strängarna på GammelGura då de dels har låg tension, men också låter väldigt bra.

Översadeln gör jag alltid i ben. Benet släpper fram höga frekvenser som fungerar väldigt bra i en gitarr utan att låta metalliskt eller irriterande. Ben är hårt och dämpar inte tonen och energin som t.ex. plast.

Har inte medvetet valt material i greppbräda och hals då det för det mesta är givet i gitarrobjektet. Tycker ändå att både rosewood och lönn låter bättre i greppbrädan än ebenholts (som är överlägset snyggast!). Är inte imponerad av Levins brädor i valnöt, inte heller gamla amerikanska eboniserade brädor, dom byter jag ut när jag får chansen. Kolfiberstaven har klang och samma vikt som trä, klart bättre än en dragstång som både är tung och helt död.

Stallbenet gjorde jag också helt i ben innan jag kom på komposit stallbenet som filtrerar strängens frekvensrecept delvis genom gran och som ger varje sträng större möjlighet att vibrera individuellt utan att styras av de övriga strängarna (via ett styvt helt stallben) med bättre strängseparation som följd.

Stallplattan gör jag i gran för att återigen filtrera strängens frekvensrecept på samma sätt som locket i gran kommer att göra.

Frekvensreceptet som sprider sig från stallplattan ut i locket liknar lockets eget efter att ha filtreras genom gran i både stallben och stallplatta. Ett filter (stallben/stallplatta) i ett annat material dämpar några  frekvenser som locket väldigt gärna vill släppa fram och släpper fram mer av frekvenser som granen i locket dämpar. Man kan säga att ljudet från gitarrlocket efter stallben med gran och stallplatta i gran låter högre och extra mycket gran!

Det senaste tillskottet i arsenalen, ”turbopluggarna”, ser till att mindre energi försvinner som värme då strängen töjs när den knäpps. Påverkar inte frekvensreceptet mycket men gör att mer energi från strängen kan passera stallben och stallplatta. Höga frekvenser dämpas dock mindre mellan sträng och lock.

Det enda jag inte gett mig på än är nog själva stallet. Problemet med den är att den måste hålla för stora krafter, men kanske kommer jag på nåt som skulle kunna bidra till bättre strängseparation eller mera gran! 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *