En lite finare Levin parlor från 1919 är klar. Bred sarg och finare inläggningar i greppbrädan av rosewood. På  den inte alltför ovanliga etiketten med Ungdomsstjärnans förlag står det nr: 13 vilket torde vara modellnumret.

Förutom att halsen fått en kyss och greppbrädan brutit sönder locket vid ljudhålet med några bitar borta var den i bra skick. Rätt tjocklek på lock och botten och inga sprickor förutom skadan (!). Varken lock eller botten hade krympt märkbart. Däremot var originalstallet väldigt snett limmad, skiljde 3 mm mellan ändarna. Rätt perfekt för intoneringen om lutningen hade varit åt andra hållet 😉

Stämskruvarna var lite ovanliga för en Levin med en lyrform i övre änden av plattan. Har inte sett såna stämskruvar på nån annan Levin parlor, men det här är nog den första från 1919 som jag jobbat med. De var inte i bästa skick så de fick bytas ut.

Bytte alla ribbor i vanlig ordning, testade också att ge ribban framför stallet en liten assymetrisk lutning. Inbillar mig att lite assymetri kan vara bra. Kan väl inte säga att jag hörde någonting nytt när den var klar.. För att täcka över såret från det snedmonterade originalstallet gjordes en replika som var ett par mm bredare än originalet. Gav den platta greppbrädan en liten 20″ radius för att göra den mer lättspelad.

Håller just nu på att lära mig justera in halsen relief och stränghöjden vid 1:a och 12:e bandet på bästa sätt. Har fått en aluminiumbalk CNC’ad till 0.1 mm negativ relief av polare Per Marklund. Har beställt två till med 0.15 och 0.20 mm negativ relief. Med hjälpt av dom kan jag slipa in en extremt jämn och fin relief kurva över hela brädan. När jag jobbar med inslipningen av greppbrädan och banden gör jag det i två steg, båda gångerna i det läge som halsen får när strängarna är uppspända. Först brädan och sen topparna på banden. Ett problem som jag inte tänkt så mycket på förut är att bandningen ger greppbrädan/halsen en negativ böj på grund av kompressionen av träet när man slår ner bandet. Min plan är att använda aluminiumbalken med 0.15/0.20 relief på greppbrädan, montera banden och få en relief på ca 0.05/0.1 och sen använda balken med 0.1 relief att krona banden med.

Det som hände med den här var att halsen fick en minimal back bow efter bandningen sedan jag slipade greppbrädan till 0.1 mm relief med den aluminumbalk jag har. Fick banda om en extra gång med allt vad det innebär, denna gång handslipade jag in en relief på ca 0.2 i greppbrädan. Blev bra efter bandning och kröning av banden. Nästa gång ska det gå bättre har jag tänkt!

När det gäller stränghöjden på 1:a bandet har jag testat med ett nollband och olika höjd vid 12:e och noterat med bladmått vad höjden vid 1:a blir. Höjden är avståndet mellan bandets översida och strängens undersida. Här är två tabeller, en för tunna e och en för tjocka E strängen:

E 12:e / 1:a
2.0 mm  0.30 mm
2.1 mm  0.30 mm
2.2 mm  0.30 mm
2.3 mm  0.35 mm
2.4 mm  0.40 mm
2.5 mm  0.40 mm
2.6 mm  0.45 mm
2.7 mm  0.45 mm
2.8 mm  0.45 mm
2.9 mm  0.45 mm
3.0 mm  0.50 mm
3.1 mm  0.50 mm
3.2 mm  0.50 mm

e 12:e / 1:a
0.6 mm  0.08 mm
0.7 mm  0.08 mm
0.8 mm  0.10 mm
0.9 mm  0.10 mm
1.0 mm  0.10 mm
1.1 mm  0.10 mm
1.2 mm  0.10 mm
1.3 mm  0.15 mm
1.4 mm  0.15 mm
1.5 mm  0.15 mm
1.6 mm  0.15 mm
1.7 mm  0.20 mm
1.8 mm  0.20 mm

Kan konstatera att mina tidigare standardmått var OK för alla strängar utom de två ospunna. Här har jag haft 0.35/0.30 mm vid 1:a men man kan faktiskt gå ned till 0.15 mm utan skrammel!  Gitarren blir mer lättspelad. Vet man vad man vill ha för höjd på 12:e är det lätt att hitta den höjd som ett nollband ger vid 1:a (63 cm mensur). Höjden för stängarna däremellan följer en rät linje mellan de två yttre.

Den fick översadelintonering och ett komposit stallben. Tycker den låter mycket bra! Inte helt utan vargton, jag tror det beror på den platta botten som finns i alla Levin parlors.