Fick tillbaka GG90 för fix. Den klena halsklossen som jag glömde förstärka innan jag limmade tillbaka botten gav med sig med hög stränghöjd som följd. Bytte greppbrädan till ebenholts, satte om halsen, slipade greppbrädan, bandade om, gjorde ny översadel och stallben och mätte om intoneringen… en hel massa jobb en gång till! Men det blev väldigt bra till slut.
Lärde mig en hel del på vägen, bland annat tog jag tag i halsens relief då man ville ha en väldigt låg stränghöjd. Min vän Per Marklund fräste en 45 cm lång aluminiumbalk till 0.1 mm relief i sin CNC maskin. Perfekt böj, men så liten att man knapp kan se den när man syftar. Med hjälp av den nya balken kunde jag slipa in en bättre och jämnare relief när jag kronade banden. Förut har jag haft 2,8/1,8 mm vid 12:e bandet som standard med mjuka Newtone Heritage strängar. Med den nya metoden kan jag gå närmare och framöver blir det 2,6/1,6 vid 12:e som blir mitt nya standardmått. Inget problem med skrammel med halsen i ordning. Kommer också att skicka med en shim i kolfiber som är 0,3 mm tjock som man enkelt kan lägga under stallbenet om man vill få upp strängarna högre.
En annan sak som jag insett är att man bör slipa in en större relief än 0.1 i greppbrädan innan man bandar på. Banden kommer att räta upp halsen mer eller mindre beroende på hur trångt banden sitter och hur hårt träet i greppbrädan är. Ebenholtsbrädan som är väldigt hård fick jag banda om två gånger, första gången kröktes halsen till en negativ relief efter bandningen… gjorde spåren lite bredare och då gick det bättre.
Skaffade en lagom stor bit 6 mm tjockt flytglas för att få en plan yta att kalibrera med (och dubbelkolla reliefen i den nya aluminiumbalken). Klart användbar också för att slipa in undersidan av stallbenet med och rikta upp diverse verktyg. En självhäftande remsa slippapper ovanpå glaset gör det lätt att slipa in någonting plant med bra noggrannhet.
Det positiva är att gitarren nog är en av de bästa jag gjort, den tunnare ribban bakom stallet gav den lilla parlor gitarren oväntat mycket pianobas på de tjockaste strängarna.
Ser fram emot att använda mina nya kunskaper och mina nya verktyg på nästa gitarr, en Levin från 1919 🙂
