Deja vu. Ännu en Levin archtop, denna från 1954 med cutaway.

Halsen var böjd, banden och greppbrädan nötta, plektrumskyddet i celluloid sönderfrätt, en spricka i locket bakom stallet och Kjell micken hade den gamla typen av skruvat jack och sladden var borttappad. I övrigt inte många fel på den. Stämskruvarna har bytts till nya av tveksam kvalitet men fungerande.

Värmde halsen rak och det jag antog var pärlemorinlägg i greppbrädan visade sig vara celluloid/dragspelsplast. Det var inte svårt att se då de flesta kokade sönder av värmen!… Nåväl. Lade in nya inlägg i äkta pärlemor istället. Medan jag höll på med den halkade stallet i ebenholts av och ena änden på foten sprack tvärt av som glas när den träffade betonggolvet. En olycka kommer sällan ensam… Fixade det nästan osynligt med superlim och en infräst bit ebenholts tvärs över sprickan på undersidan. Antagligen lika stark som innan, huvudsaken är att man kan rätta till felen man gör och inte göra om dom!

Halsen blev rak med värme och greppbrädan planslipades och bandades om. Det visade sig att halsen var nästan lös när strängarna togs av, så den fick jag lossa och limma om också..

Gjorde ett nytt plektrumskydd och fick liv i den gamla Kjell micken. Det är ett pyssel men faktiskt rätt kul. Den vita listen runtom är alltid bökig att limma på. Använde det sönderfrätta originalet till att göra en fräsmall, så nu kan jag tillverka fler replikas med samma form.

Satte på akustiska Newtone Masterclass 0.11 strängar. Micken låter bra bara man hittar rätt position i universum så den inte brummar 😉 Lite färdigbilder i snön utanför lokalen.