GG91

Motorn har hackat i en veckas tid, en envis förkylning har fått mig att tappa bort arbetsdagar. Känns äntligen som att det värsta är över i alla fall. Idag fick jag ännu en GammelGura helt klar, nästa vecka är vikt för reparationer jag borde gjort och inte hunnit med.

Den här är väldigt speciell. Det är utan tvekan ett svenskt hemmabygge, antagligen från 1890 talet. Kroppen är enormt stor för en gitarr från den tiden, locket är hela 51 x 38,5 som störst och sidan är 11 cm bred. Ljudhålet 10 cm i diameter utan några som helst bindningar. Halsen möter kroppen vid 11:e bandet, originalbrädan hade bara 14 band. Liknar nästan en luta. Jag tror att den som byggde hade fått lite hjälp då alla tjocklekar på lock, botten och sida var helt OK. Däremot hade han inte fått tag på tillräckligt bred björk till botten, 6 cm på mitten är ett pussel av tre bitar av olika träslag 🙂 Halsen i lönn var smal, bara 42 mm vid översadel och huvudet var lika smal som halsen. Originalstallet i form av en korvig mustasch var i bok och spräckt och dessutom dubbelt så högt som den borde vara.  Sprickor fanns det både i botten och locket.

En lustig detalj var att hälften av bar fretsen var i ben! Antagligen original för gitarren, några av dom var utbytta till vanlig i mässing och det fanns några moderna T band också.

Plockade isär den utan problem. De tjocka ribborna togs bort och alla sprickor limmades med hudlim. Delar av lock och botten hade lossnat från sargen och limmades också de med hudlim. Pusslet i mitten av botten täckte jag över med 0.6 mm lönnfaner. Nya ribbor tillverkades och limmades in.

Kunden tyckte att halsen var för smal. Jag löste problemet med att klyva halsen längsmed och limma in en shim i björk längs hela halsen så att halsen vid översadeln blev 48 mm! Halsen skulle målas svart så det var lätt att dölja. Vid limningen användes mååånga tvingar…

Lade till några extra tunna ribbor i det stora locket då den kändes väl mjuk efter den vanliga uppribbningen. En K&K mick monterades.

Botten med nya ribbor och lönnfanér i mitten.

Locket var kexigt under det gamla stallet som lossnat och limmats om i omgångar. Använde en liten fräsjigg och min Dremel för att skära bort trasigt trä och små passbitar i gran limmades in. En trogen replika av stallet i ebenholts tillverkades.

Efter bottenlimningen såg det ut så här.

En ny greppbräda i rosewood limmades in (även en kolfiberstav i den breddade halsen) och halsen limmades. Här bandas mässingsbanden på.

Även efter breddningen av halsen var huvudet så smalt att jag fick slipa av lite på en av stolparna på de nya stämskruvarna för att det skulle passa!

Insåg att jag gjorde en miss när jag tillverkade stallet, den borde ha gjorts några cm bredare än originalet då strängseparationen blev större. Dessutom var stallet ovanligt smalt i framkant. Fick göra en ny variant på mitt kompositstall med två bredare benbitar ytterst. Det gick bra till slut med skohorn och vaselin… Ett annat problem som dök upp var att locket inte var plant utan sluttade ned från ljudhålet. Det betydde att jag fick ta ned greppbrädans höjd längst ned till 3 mm (från 5,5 mm) och ha ett lite högre stallben än jag räknade med. Men ebenholts är hårt och ett lite högre stallben är inget problem.

Som vanligt är skillnaden i ljud mindre än skillnaden i storlek. Det man får extra i den här är lite mer av lutklangen, mera ekande ljud från den stora kroppen och en aning mer bas. Låter helt OK tycker jag 🙂 Lite finbilder.

2 Comments

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *