GammelGura 38

Det finns GammelGura men sen finns det GammelGura. Den här är riktigt gammal, ca 1860 talet och 150 år på nacken. En så kallad romantisk gitarr med fiolstämskruvar och mustaschstall. Lite mindre i formatet och ett väldigt lätt bygge, den färdiga gitarren inklusive allt väger ca 980 gram! Strängade upp den med Newtone Heritage 0.11 vilket den trivdes bra med. En av orsakerna till att den här tog längre tid är de speciella stämskruvarna. Jag köpte in PegHeds som ser ut som träskruvar, men som i själva verket har en dold mekanik i den. Vreden från originalstämskruvarna monterades på mekaniken i svarteloxerad aluminium. Sen är det små toleranser på det mesta på såna här, det är lite trixigt att få allt att stämma.

Lönnbrädan består av en originaldel och två passbitar samma sak med stallet. Greppbrädan har en shim i rosewood under hela brädan, originalbiten med inläggingarna från 12:e bandet och nedåt och en ny lönnbit ovanför. Allt eboniserat och lackat med svart spritlack. Pärlemoren skrapade jag fram med ett rakblad. Jobbigt med lackade brädor!

Det väldigt låga stallet förlängdes på framkanten och höjdes upp ett par mm med en shim under.

Halsfoten fick filas på längs ned då halsen hade en väldigt klassisk störtdykning ned mot ljudhålet. Tog nog bort ca 3 mm längst ned för att räta upp halsen. Finns knappt plats att fästa bandknoppen… Lade in en rundstav i björk för att förstärka halsfoten.

Stötte på problem efter halslimningen då jag behövde slipa en halv mm på greppbrädan på locket för att få den plan. Vilket inte gick då pärlemoren inte fick slipas på (inskurna dekorationer i den). Nåväl. Lossade greppbrädan från locket och slipade på undersidan istället. Blev bra, men jag fick lacka och banda om hela greppbrädan en gång till. Surt.

Passar bra i ett parlor case. För att vara en så gammal gitarr är den storvuxen. Mensur 607 mm, matchade mensuren så att de fyra sista banden skulle hamna så rätt som möjligt. Extremt smal greppbräda, 40 mm översadel och ca 2 cm tjock hals! Tätt mellan strängarna, tror jag använde den näst minsta skalindelningen på stewmacs linjal för att såga in strängspåren i översadeln.

Låter väldigt bra! Inte hög volym, men oväntat stor ton för en så liten och lätt gitarr.

       

5 Comments

  1. Hej Roger! Efter att besöket i din verkstad i fredags känner jag mej otroligt lycklig av att ha haft förmånen att se den här finfina gammelgamla farfars farfars gitarren 🙂 färdig live och att du berättade om allt jobb som du lagt ner innan du skicka iväg den. En upplevelse som gick rakt in i hjärtat. Wooow! Hänförd å frälst där direkt blev jag 🙂 Du har fått den att låta riktigt bra oxå, trots eller tack vare (?) sin ringa vikt. Det var några dar sedan men den sitter kvar i minnet som nåt alldeles extra.
    Att du lyckats så bra är sannerligen imponerande. Jag vill bara tacka för ett mycket trevligt besök där och
    önska god jul! 🙂 /Greger Wikberg

  2. Hej!

    din ”gammelgura” n°38, med blommormotiv på halsen skulle kunna vara byggt av Christian Friedrich Bauer, in Klingenthal (Sachsen) nån gån på 1850-talet.
    Själv har jag en gitarr av honom med smultron-motiv på samma ställe…

    mvh

    Rémi i Paris

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *