GG148, Europeisk ca 1915

Den mest udda parlor gitarren i pågående batch är klar, en Europeisk gitarr från väntrummet och ca 1915. Det ovanliga med den är till att börja med halsen som inte är i lönn utan mest troligt i spansk ceder. Halsen är både smal och tunn, nästan som en elgitarrhals. Mensuren ovanligt kort, 60 cm. Botten hade en extrem radius och originalribborna inuti var av monsterstorlek, de största och fetaste ribbor jag sett! Som krydda på moset hade ändpluggen ersatts med en förvuxen “fingerborg” fastlimmad och fylld med något som liknar plastic padding.

Jag misstänker att den här gitarren senare byggts om av någon med egna och inte så bra idéer. Halsen i spansk ceder är däremot original. Botten är antagligen utbytt och definitivt ribborna 🙂

Den här var tänkt till en kund, men eftersom halsen var ovanligt smal och kunden mest spelar fingerspel kom vi överens om att börja om på en annan gitarr med bredare greppbräda. Den smala halsen gör den däremot väldigt lättspelad med plektrum. Nu hänger den till försäljning hos Östmans Musik i Örnsköldsvik för den som vill testa den. Om någon som läser det här är sugen på att köpa en färdig GG till Jul är det bara att höra av sig till mig.

Här är lite bilder på överraskning jag fick när jag öppnade gitarren. Locket var tapetserat med hudlim och ribborna enorma. Fanns också små förstärkningar av kerfingen mot botten.

Stämskruvarna var inte i bästa skick, så de gamla hålen pluggades och nya hål borrades för Golden Age stämskruvar med modernt avstånd mellan stolparna. Använder tejp för att markera mitten för mittstolpen, hålen borras med Stewmac’s fina (och dyra) jigg för skårat huvud. När gitarren väl lackats på borras hålen ut lite extra (7.1 mm borr) och 12 enkla metallbussningar limmas in med fisklim. Lite överkurs, men praktiskt då strängen inte kan klämma in sig mellan stolpe och trä och stolpen inte nöter på träet. Strängen svarar också lite bättre när strängen knäpps med en hård yta mot stolpen. Blir kanske en aning högre volym och bättre attack.

Halsen fick en kolfiberstav och lock och botten nya ribbor. Halsfoten hade spruckit och limmats ihop sisådär, limmade in en 8 mm björkstav genom halsfoten tvärs sprickan med epoxylim. Några sprickor i locket fylldes i med granstickor. Nytt för den här batchen är en tunn granplatta mellan de två nedre ribborna under ljudhålet. Min erfarenhet är att tunn gran limmat med hudlim inte påverkar ljudet negativt om den är limmad med ådringen i samma riktning som locket, snarare tvärtom. Jag ville förstärka mitten av locket för att hålla bättre för strängdraget, det kan annars bli en tendens till grop i locket mellan de två ribborna. Plattan är tunn, ca 1,5 mm på mitten och uttunnad till ingenting i kanterna på ömse sidor. Man vill aldrig ha en tjock kant längs med en fiber i locket, där kan det lätt bildas en spricka. På bilden limmas förstärkningar i hårdträ runt stränghålen i stallplattan i gran.

En K&K monterades innan botten limmades tillbaka. Notera “hänget” på den längsta bottenribban. Första gången jag gjort en sån ribba med dubbla kurvor 🙂

Försökte återanvända originalbrädan men när allt var på plats insåg jag att mensuren för banden inte stämde med stallets placering. Fick göra om både halsomsättning och greppbräda med en något kortare mensur än originalet, 59,8 mm istället för 60 cm. Där försvann några arbetsdagar i onödan. Till min förvåning hade hudlimmet inte fäst ordentligt mot halsen, drog mig till minnes att originalbrädan också var lätt att lossa. Tydligen är träet i halsen svårlimmat. Använde det lite klibbigare fisklimmet för den nya brädan i Madagaskar rosewood och den verkar sitta bra. En spricka i huvudet hade också limmats med varmt hudlim, även den sprack upp när jag drog dit en skruv till stämskruvarna. Använde superlim i sprickan som gjorde vad den skulle.

Tillverkade ett nytt mustaschstall i Madagaskar rosewood och översadelintonerade i vanlig ordning. Ett par avkapade toppar på gamla strängpinnar kompletterade mustaschens spetsar. Börjar få snits på att tillverka segmenterade stallben numera, ser bättre ut än nånsin!

Använde två björkpluggar för E och A strängarna och ändved av gran för G, b och e strängarna. För att få lite jämnare volym använde jag en plugg i ändved av fura för D strängen, fura är hårdare än gran men inte lika hård som björk. Så kommer jag göra i fortsättningen för att få en jämnare volymfördelning mellan strängarna.

Är nöjd med hur den blev. Den känns stabil och låter och intonerar bra. Botten är väldigt styv och ljuder inte med utan agerar bara bollplank för ljudet från locket. Botten är i plywood, ännu ett tecken på att den är utbytt. Kanske ökar projektionen och volymen riktas mer framåt med den kurvade botten jämfört med en “vanlig” parlor med mjukare och plattare botten. Skillnaden i ljud är nog ganska marginell, men kanske hörs skillnaden för någon som står framför och lyssnar och inte spelar.

Hänger som sagt hos Östmans Musik i Örnsköldsvik fram till dess den blir såld. Locket hade en ovanligt djuporange färg och halsen i spansk ceder klarlackades utan färg i lacken, det man ser är färgen på själva träet. Den korta mensuren, den smala greppbrädan och smäckra halsen gör den lättspelad – i alla fall med plektrum.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.