![](\"https:\/\/gammelgura.se\/blogimages\/2025-06-09_Levin_vrak\/2025-06-09_30.jpg\")
<\/a> ![](\"https:\/\/gammelgura.se\/blogimages\/2025-06-09_Levin_vrak\/2025-06-09_31.jpg\")
<\/a> ![](\"https:\/\/gammelgura.se\/blogimages\/2025-06-09_Levin_vrak\/2025-06-09_32.jpg\")
<\/a> ![](\"https:\/\/gammelgura.se\/blogimages\/2025-06-09_Levin_vrak\/2025-06-09_33.jpg\")
<\/a><\/p>\nH\u00e4r \u00e4r lite bilder p\u00e5 den innan renoveringen, jag hann dra bort Gaffatejp fr\u00e5n botten och montera l\u00f6s \u00f6versadel, str\u00e4ngpinnar och st\u00e4mskruvarna innan jag tog bilderna.<\/p>\n
Den hade utsatts f\u00f6r tidigare reparationer, en av st\u00e4mskruvarna saknade knopp, men hade en metallkrok fastl\u00f6dd ist\u00e4llet (fick inte med den p\u00e5 bild). Jag har aldrig sett en s\u00e5 s\u00f6nderkl\u00f6st greppbr\u00e4da, flera mm djupa spelgropar! \u00c5rtalet var obest\u00e4mt d\u00e5 serienumret inte gick att tyda, men proveniensen sa tidigt 1920-tal vilket st\u00e4mmer bra. I botten fanns Levin’s br\u00e4nnst\u00e4mpel, en liten bit av originaletiketten fr\u00e5n \u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljaren d\u00e4r det st\u00e5r Finsp\u00e5ng – jag har sett s\u00e5na tidigare. Samt en snygg reparationsetikett fr\u00e5n 1977. Jag hoppas att det var n\u00e5gra andra amat\u00f6rer som spikade fast botten och anv\u00e4nde Karlssons klister som lim! N\u00e5n hade ocks\u00e5 penslat p\u00e5 n\u00e5n sorts modern lack p\u00e5 botten och sida, som tur var inte p\u00e5 locket eller halsen.<\/p>\n Min mission med den h\u00e4r var att beh\u00e5lla s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt av det h\u00e4rjade utseendet, men g\u00f6ra den fullt spelbar. Den rekordslitna br\u00e4dan skulle beh\u00e5llas, det nedhyvlade och brunbetsade stallet och \u00f6versadeln ersattes med original fr\u00e5n tidigare renoveringar. Halsen fick en kolfiberstav och ribborna byttes ut som vanligt.<\/p>\n Greppbr\u00e4dan lossades med v\u00e4rme fr\u00e5n mitt resestrykj\u00e4rn, en Stewmac ”dubbelkniv” och lite vatten. Jag har skaffat sm\u00e5 beh\u00e4ndiga skrapare<\/a>, vilka kom bra till pass f\u00f6r att skrapa bort snickarlimmet som f\u00f6rst bl\u00f6tts upp med en bl\u00f6t papperstuss. N\u00e5n hade eldat p\u00e5 ena kanten av greppbr\u00e4dan!<\/p>\n Halsen hade limmats om ett par g\u00e5nger, en hel del virke fr\u00e5n halsklossen f\u00f6ljde med.<\/p>\n Inuti fanns det en hel del limkladd och dessutom n\u00e5gra spikar genom botten!<\/p>\n Det \u00e5teranv\u00e4nda stall originalet fr\u00e5n en tidigare renovering hade f\u00f6r stora pinnh\u00e5l. H\u00e5len pluggades och den svarta f\u00e4rgen sandades bort. Det f\u00f6r h\u00f6ga stallet hyvlades ned till lagom h\u00f6jd och planades ut p\u00e5 toppen f\u00f6r ett stallben. Det gamla stallet hade tv\u00e5 skruvar som inte beh\u00f6vs. Halsen var i poppel och f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt rak, men kolfiberstaven \u00e4r ett m\u00e5ste. D\u00e5 jag beh\u00f6ll greppbr\u00e4dan med sin bandplacering och limmade stallet p\u00e5 samma plats, var jag tvungen att g\u00f6ra halsens inf\u00e4stning 4 mm djupare f\u00f6r att f\u00e5 plats med ett intonerat stallben ist\u00e4llet f\u00f6r den s\u00e4mre konstruktionen med ett l\u00e5ngt band som stallben l\u00e4ngst fram p\u00e5 stallet. Hela gitarren blev 4 mm kortare, men nu st\u00e4mmer intoneringen.<\/p>\n Greppbr\u00e4dans gropar fylldes i med superlim – en halv flaska! Hela ytan mellan 1:a och 2:a bandet best\u00e5r numera av plast. H\u00e4r gjorde jag en miss, eller snarare fick l\u00e4ra mig n\u00e5gonting nytt, det blev luftbubblor i det tjocka limmet l\u00e4ngst ned. Man ska anv\u00e4nda tunt superlim f\u00f6rst av allt f\u00f6r att fylla ut de luftfyllda porerna i\u00a0 tr\u00e4et innan man l\u00e4gger p\u00e5 det tjocka lagret av lim fick jag l\u00e4ra mig. Men med tanke p\u00e5 gitarrens skick i \u00f6vrigt adderade jag bara lite mer patina och det fick vara som det blev \ud83d\ude42 Br\u00e4dan fick nya band.<\/p>\n Den moderna lacken gick bra att skala av d\u00e5 den inte f\u00e4ste bra p\u00e5 den gamla lacken. H\u00e4lften av den lacken kunde plockas bort genom att tejpa p\u00e5 och av vanlig packtejp, resten fick skrapas bort med\u00a0 rakblad. Hela gitarren blev sen betsad med vattenbaserad bets och\/eller snabboxiderad med kaliumpermanganat i alla dings. D\u00e4refter fick hela gitarren ett varv spritlack som sedan mattade ned med st\u00e5lull och handpolerades upp till lagom shine.<\/p>\n Botten tunnades i en valsputs, men innan dess r\u00e4ddades de tv\u00e5 etiketterna. \u00c4ven locket tunnades en halv mm p\u00e5 insidan. Reparationsetiketten fr\u00e5n 1977 limmades l\u00e4ngre in i gitarren. Bortsett fr\u00e5n \u00f6versadelintonering och segmenterat stallben var det en komplett GammelGura renovering, den fick en etikett att komplettera de andra med. Botten hade krympt rej\u00e4lt och lossnat i mittenfogen. F\u00f6r att kompensera de 3 mm som fattades p\u00e5 bredden fick botten en bindning runtom i rosewood.<\/p>\n Den l\u00e4t helt OK n\u00e4r den blev klar, men jag saknade den rena tonen fr\u00e5n \u00f6versadelintoneringen. Gitarren har presenterats f\u00f6r sl\u00e4kten som gillade hur den blev. Den kommer s\u00e4kert att hanteras p\u00e5 fler fester fram\u00f6ver, f\u00f6rhoppningsvis h\u00e5ller den 100 \u00e5r till \ud83d\ude42 H\u00e4lkappan hade gl\u00f6mts bort n\u00e4r jag tog bilderna, men limmades tillbaka innan den levererades.<\/p>\n Efter lackningen blev serienumret tydligare. Jag tycker mig ana 34420, vilket inneb\u00e4r 1917.<\/p>\n<\/a> <\/a> <\/a> <\/a> <\/a> <\/a> <\/a><\/p>\n<\/a> <\/a> <\/a><\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n <\/a><\/a> <\/a> <\/a><\/p>\n
\n<\/a> <\/a><\/p>\n<\/a> <\/a> <\/a> <\/a> <\/a> <\/a> <\/a> <\/a> <\/a> <\/a><\/p>\n