Det fanns en risk att halsen skulle b\u00f6jas mer av str\u00e4ngdraget vid ett byte till vanliga T-band. Men eftersom greppbr\u00e4dan var v\u00e4ldigt tunn och i rosewood, som inte \u00e4r det h\u00e5rdaste tr\u00e4et, trodde jag inte att det skulle st\u00e4lla till problem. Det visade sig senare att halsens b\u00f6j blev st\u00f6rre med T-banden.<\/p>\n
Det gick relativt enkelt att dra upp bar fretsen med en t\u00e5ng. Om de hade varit helt sl\u00e4ta hade det inte varit n\u00e5gra problem alls, men man hade gjort m\u00e5nga hack med en kniv p\u00e5 undersidan av m\u00e4ssingsbanden med sm\u00e5 vassa utstickande borst som resultat f\u00f6r att de skulle sitta b\u00e4ttre. De sm\u00e5 flisor i greppbr\u00e4dan som drogs upp med banden limmades snabbt tillbaka med tunt superlim innan de hann lossna. Moderna T-band har ”nibs” f\u00f6r att de ska sitta b\u00e4ttre, d\u00e4r har man alltid problem med att greppbr\u00e4dan vill flisa upp sig n\u00e4r banden dras upp.<\/p>\n
Stickor i rosewood med samma tjocklek som bandsk\u00e5rorna var breda tillverkades och kapades till lagom l\u00e4ngd och h\u00f6jd.<\/p>\n
Den extrema radiusen p\u00e5 greppbr\u00e4dan var st\u00f6rre \u00e4n de 6″, som \u00e4r den mest b\u00f6jda insatsen man kan k\u00f6pa till min bandpress. Jag fick specialtillverka en insats med st\u00f6rre b\u00f6j och \u00e4ven ett moth\u00e5ll f\u00f6r att h\u00e5lla ned det senast monterade bandet medan limmet torkar. \u00c4ven verktyget f\u00f6r att b\u00f6ja de nya banden fick konverteras med en extra skruvmejsel f\u00f6r att kunna g\u00f6ra banden extra b\u00f6jda!<\/p>\n De raka stickorna limmades med superlim och pressades p\u00e5 plats. N\u00e4r limmet torkat hyvlades \u00f6verfl\u00f6det ned och stickorna putsades j\u00e4mna mot br\u00e4dan.<\/p>\n Genom att m\u00e4ta avst\u00e5ndet till 12:e bandet, som jag anv\u00e4nt f\u00f6r att intonera stallbenet, och multiplicera med tv\u00e5 fick jag den \u00f6ppna str\u00e4ngl\u00e4ngden (mensuren) 607 mm. F\u00f6r ca 10 \u00e5r sedan anv\u00e4nde jag Stewmacs fret calculator och skrev ut en bunt A4 ark med avst\u00e5nden f\u00f6r alla bandet f\u00f6r de flesta gitarr och mandolin m\u00e5tt med 1 mm intervall p\u00e5 \u00f6ppen str\u00e4ngl\u00e4ngd. Bladen \u00e4r samlade i en p\u00e4rm och det g\u00e5r snabbt och bekv\u00e4mt att hitta de r\u00e4tta m\u00e5tten. Bandplaceringarna m\u00e4ttes upp p\u00e5 greppbr\u00e4dan med mitt 50 cm l\u00e5nga skjutm\u00e5tt med 0.1 mm precision och markerades med en vass syl. Alla banden fram till 12:e bandet var placerade ca 1 mm f\u00f6r l\u00e5ngt upp, de nedanf\u00f6r 3-4 mm fel f\u00f6rutom det allra sista bandet som faktiskt satt p\u00e5 r\u00e4tt st\u00e4lle.<\/p>\n Vanligtvis \u00e4r greppbr\u00e4dan l\u00f6s och jag kan anv\u00e4nda min Stewmac s\u00e5gl\u00e5da jigg f\u00f6r att s\u00e5ga banden parallellt och till r\u00e4tt djup. N\u00e4r br\u00e4dan sitter fast p\u00e5 en gitarr tillverkar jag ist\u00e4llet en tempor\u00e4r jigg av en rak tr\u00e4balk, lite tr\u00e4klampar, tvingar och en vinkel. Med hj\u00e4lp av min coola mittenhittare \u00e4r det l\u00e4tt att dra en centrumlinje l\u00e4ngs den koniska greppbr\u00e4dan. Halsen tvingas fast s\u00e5 att avst\u00e5ndet mellan tr\u00e4balken och mittlinjen \u00e4r densamma i b\u00e5da \u00e4ndar. Vinkeln placeras s\u00e5 att s\u00e5gsnittet hamnar mitt p\u00e5 m\u00e4rket. S\u00e5gen styrs av kanten till vinkeln och jag s\u00e5gar en bandsk\u00e5ra som inte \u00e4r djupare \u00e4n bandets tang.<\/p>\n N\u00e4r alla sk\u00e5ror \u00e4r s\u00e5gade anv\u00e4nder jag en fret-s\u00e5g med ett moth\u00e5ll f\u00f6r att s\u00e5ga bandsk\u00e5rorna till samma djup, bara en aning djupare \u00e4n bandets tang. F\u00f6r att skydda ytan p\u00e5 greppbr\u00e4dan fr\u00e5n n\u00f6tning fr\u00e5n s\u00e5gen anv\u00e4nder jag en tunn aluminiumplatta mellan s\u00e5gens moth\u00e5ll och greppbr\u00e4dan. Slutligen fasas kanten till sk\u00e5ran av med en fyrkantig n\u00e5lfil. Jag har k\u00f6pt ett set n\u00e5lfilar med gr\u00f6vre huggning \u00e4n den fina som \u00e4r den man vanligen ser i j\u00e4rnhandel. Har \u00e4ven ett set n\u00e5lfilar i form av raspar, den runda raspen \u00e4r perfekt f\u00f6r att fila upp sk\u00e5rorna f\u00f6r str\u00e4ngarna i stallet f\u00f6r osk\u00e5rade str\u00e4ngpinnar.<\/p>\n Bandningen var ju klurig d\u00e5 greppbr\u00e4dan hade en s\u00e5 stor radius, men med den specialtillverkade insatsen till bandpressen gick det bra. Banden limmades med superlim. Numera bandar jag vartannat band (alla udda och sen alla j\u00e4mna band) f\u00f6r att minska bak\u00e5tb\u00f6jen fr\u00e5n tangen i bandsk\u00e5rorna, men i det h\u00e4r fallet borde jag bandat p\u00e5 som vanligt!\u00a0 Det visade sig n\u00e4mligen att relifen blev hela 0,7 mm p\u00e5 mitten med uppsp\u00e4nda str\u00e4ngar, mitt ideal \u00e4r ca 0,15 mm.<\/p>\n Jag vet inte riktigt varf\u00f6r, men kompressionen och bak\u00e5tb\u00f6jen fr\u00e5n bar fretsen \u00e4r s\u00e4kert st\u00f6rre \u00e4n den man f\u00e5r fr\u00e5n T-bandens tang. Halsen hade ocks\u00e5 lite f\u00f6r stor relief redan innan jag bandade om. N\u00e4sta g\u00e5ng jag g\u00f6r n\u00e5t liknande ska jag sp\u00e4nna halsen till en liten bak\u00e5tb\u00f6j och \u00f6ppna upp bandsk\u00e5rorna lite mer innan jag passar in och limmar tr\u00e4stickorna f\u00f6r att kompensera.<\/p>\n S\u00e5, vad g\u00f6r man? En bananhals vill man inte spela p\u00e5. Min patenterade l\u00f6sning, som \u00e4r den allra b\u00e4sta, \u00e4r att fr\u00e4sa in en kolfiberstav. Men i det h\u00e4r fallet hade det blir en massa extrajobb och dessutom var greppbr\u00e4dan s\u00e5 tunn och b\u00f6jd att den antagligen inte hade kunnat r\u00e4ddas. Dessutom skulle banden beh\u00f6va s\u00e4ttas om en g\u00e5ng till. Tv\u00e5 l\u00f6sningar finns, att v\u00e4rmb\u00f6ja halsen rak eller byta ut banden till band med tjockare tang. Jag valde att b\u00f6rja med v\u00e4rmning och bara byta band i n\u00f6dfall.<\/p>\n Att b\u00f6ja tillbaka halsen med v\u00e4rme \u00e4r ett tveeggat sv\u00e4rd, man kan lyckas, men det \u00e4r alltid en chansning. En nackdel \u00e4r att v\u00e4rmen alltid torkar ut greppbr\u00e4dan s\u00e5 den krymper och att lacken under halsen vid moth\u00e5llet kan sm\u00e4lta av v\u00e4rmen och skadas. F\u00f6r att minska krympningen av greppbr\u00e4dan b\u00f6r man f\u00f6rst m\u00e4tta greppbr\u00e4dan med olja. Det man \u00e4r ute efter \u00e4r att v\u00e4rma greppbr\u00e4da och halstr\u00e4et varmare \u00e4n sm\u00e4ltpunkten f\u00f6r ligninet och samtidigt b\u00f6ja tillbaka halsen till en kurva ungef\u00e4r lika stor som bananb\u00f6jen\/reliefen, men \u00e5t andra h\u00e5llet. Tr\u00e4 best\u00e5r av lika delar cellulosafibrer, lignin och hemicellulosa, lignin \u00e4r lite som ett kitt som binder ihop cellulosafibrerna. Man hoppas p\u00e5 att ligninet ska stelna i sin nya form n\u00e4r den svalnar och att halsen ska bli mer eller mindre rak med str\u00e4ngarna uppsp\u00e4nda.<\/p>\n Min jigg best\u00e5r av en platta i aluminium som \u00e4r tillr\u00e4ckligt tjock f\u00f6r att ge bak\u00e5tb\u00f6jen en j\u00e4mn kurvatur och samtidigt f\u00f6rdela v\u00e4rmen j\u00e4mnt. I det h\u00e4r fallet var greppbr\u00e4dan l\u00e4ngre \u00e4n b\u00e5da mina tv\u00e5 plattor, s\u00e5 jag fick anv\u00e4nda b\u00e5da tv\u00e5 och en passbit f\u00f6r att t\u00e4cka hela greppbr\u00e4dan. Halsen f\u00e5r ett moth\u00e5ll precis d\u00e4r reliefb\u00f6jen av greppbr\u00e4dan \u00e4r som djupast. Det \u00e4r viktigt att ytan p\u00e5 moth\u00e5llet \u00e4r mjukt och j\u00e4mnt, annars kan man f\u00e5 ett m\u00f6nster inpressad i den mjuka lacken om lacken skulle bli kladdig av v\u00e4rmen. Lite hush\u00e5llsplast mellan moth\u00e5ll och hals g\u00f6r att lacken inte kan kladda fast i moth\u00e5llet. Tvingarna dras \u00e5t s\u00e5 h\u00e5rt i b\u00e5da \u00e4ndarna att greppbr\u00e4dan\/halsen f\u00e5r en bak\u00e5tb\u00f6j som \u00e4r lika stor, eller lite st\u00f6rre, \u00e4n reliefen var innan. Man syftar l\u00e4ngs greppbr\u00e4dans kant och hoppas p\u00e5 det b\u00e4sta. En praktisk digital temperaturm\u00e4tare g\u00f6r att man l\u00e4tt kan justera temperaturen p\u00e5 strykj\u00e4rnen som regleras med en termostat.<\/p>\n Den stora radiusen p\u00e5 greppbr\u00e4dan var ett problem d\u00e5 jag inte fick bra kontakt mellan plattan och banden f\u00f6r att \u00f6verf\u00f6ra v\u00e4rmen, men jag l\u00f6ste det med att kl\u00e4mma in tunna remsor i metall p\u00e5 sidorna mellan banden och plattan.<\/p>\n N\u00e4r jag t\u00e4nkt vidare p\u00e5 saken i efterskott r\u00e5kade jag kanske g\u00f6ra mer r\u00e4tt \u00e4n jag trodde. Den st\u00f6rsta b\u00f6jningen av halsen sker alltid n\u00e4ra \u00f6versadeln, d\u00e4r brytningen av str\u00e4ngarna \u00f6ver \u00f6versadeln ger en extra b\u00f6jande kraft. Med tv\u00e5 \u00f6verlappande plattor i aluminium l\u00e4ngst ned blev kr\u00f6kningen fr\u00e5n tvingarna st\u00f6rst p\u00e5 den \u00f6vre delen av halsen i min jigg d\u00e4r jag bara hade en aluminiumplatta, den nedre delen med dubbla aluminiumplattor var styvare och b\u00f6jde sig mindre. Det slog mig ocks\u00e5 att man kan anv\u00e4nda ett lager hopvikt aluminiumfolie formad efter greppbr\u00e4dan radius f\u00f6r att fylla ut mellan aluminiumplattan och greppbr\u00e4dan f\u00f6r att effektivare leda ned v\u00e4rmen i halsen. Det kr\u00e4vs ocks\u00e5 en hel del kraft p\u00e5 tvingarna f\u00f6r att b\u00f6ja tillbaka en hals, kanske i trakten av 20-50 kg tryck p\u00e5 moth\u00e5llet. Jag anv\u00e4nder moth\u00e5ll som \u00e4r formade efter halsen och fodrade med mjukt gummi.<\/p>\n Sm\u00e4ltpunkten f\u00f6r lignin ska vara ca 65 grader C. Jag gjorde ett f\u00f6rsta f\u00f6rs\u00f6k med ca 70 grader uppm\u00e4tt p\u00e5 strykj\u00e4rnen. Det h\u00e4nde absolut ingenting, samma bananb\u00f6j som innan. Jag upprepade processen med 5 timmar v\u00e4rmning och n\u00e5gra timmars avsvalning innan tvingarna lossades med 100 grader C p\u00e5 strykj\u00e4rnen. Med 100 grader i strykj\u00e4rnen och aluminiumplattorna blev temperaturen p\u00e5 baksidan av halsen 42 grader C. Det inneb\u00e4r att ligninet i greppbr\u00e4dan och halsen n\u00e4rmast greppbr\u00e4dan kommer att omformas, men inte i hela halsen. Jag tror att man b\u00f6r n\u00e5 minst 80 grader C f\u00f6r att framg\u00e5ngsrikt sm\u00e4lta ligninet.<\/p>\n Resultatet blev lyckat, en i princip helt rak hals och minimal krympning av greppbr\u00e4dan. Jag beh\u00f6vde bara putsa ned band\u00e4ndarna som stack ut lite grand. Lacken hade klarat sig bra ocks\u00e5 under moth\u00e5llet. Dags att skicka tillbaka gitarren igen, f\u00f6rhoppningsvis spelar den inte falskt l\u00e4ngre!<\/p>\n\n<\/a><\/p>\n
<\/a>
<\/a>
<\/a>
<\/a>
<\/a>
<\/a><\/p>\n
<\/a>
<\/a>
<\/a>
<\/a>
<\/a><\/p>\n
<\/a>
<\/a>
<\/a>
<\/a><\/p>\n
<\/a>
<\/a>
<\/a><\/p>\n
<\/a>
<\/a>
<\/a>
<\/a>
<\/a>
<\/a><\/p>\n
<\/a>
<\/a>
<\/a>
<\/a><\/p>\n