GG200 Bay State, ca 1888 Jag sparar det j\u00e4mna numret 200 till den gitarr jag fick skickad gratis fr\u00e5n USA efter min f\u00f6rsta l\u00e5nga artikel i American Lutherie. Att jag fick den gratis beror p\u00e5 att ingen i USA ville ta sig an den d\u00e5 den var i d\u00e5ligt skick och \u00e4garen ville r\u00e4dda den. Jag t\u00e4nker skriva en artikel om hela renoveringsprocessen med den h\u00e4r gitarren f\u00f6r tidningen, d\u00e4rf\u00f6r tar jag extra mycket bilder p\u00e5 den.<\/p>\n \u00c4ven den h\u00e4r \u00e4r en typisk USA parlor gitarr fr\u00e5n slutet av 1800-talet med finaste rosewood i botten och sida och hals i mahogny. Det \u00e4r inte ett lika l\u00e4tt bygge och halsen har en mer skarp V form. Den hade f\u00e5tt en tailpiece, huvudet hade f\u00e5tt en sm\u00e4ll och reparerats med tre skruvar. En av st\u00e4mskruvarna var utbytt och kanten av huvudet d\u00e4r st\u00e4mskruven sitter fast var helt av visade det sig n\u00e4r jag plockad l\u00f6s st\u00e4mskruvarna, det blir en speciell reparation. Greppbr\u00e4dan i rosewood var v\u00e4ldigt tunn. Det gick enkelt att lossa halsen med lite vatten och en tunn kniv i fogen.<\/p>\n Den hade fem ribbor i botten, till skillnad fr\u00e5n den andra amerikanska parlor gitarren som bara hade tre, men ocks\u00e5 lite fler ribbor i locket. Den hade en liknande gransticka under stallet, \u00e4ven den h\u00e4r s\u00f6ndern\u00f6tt av str\u00e4ngkulor.<\/p>\n GG201 Levin, 1943 Den var i relativt bra skick, locket hade en spricka l\u00e4ngs mittfogen. Stallet hade redan lossnat, vilket underl\u00e4ttade arbetet. Greppbr\u00e4dan, halsen och botten kom l\u00f6s utan problem. Ribborna i lock och botten var mer eller mindre l\u00f6sa och enkla att spr\u00e4tta l\u00f6s.<\/p>\n GG202 Europeisk parlor, ca 1920 Den hade f\u00e5tt en stor renovering 1975, det fanns en sv\u00e5rl\u00e4st blyertsanteckning i botten. Botten hade bytts ut och den hade f\u00e5tt en ny i mahogny. M\u00e4rkligt nog gjordes ocks\u00e5 en replika av stallet i samma tr\u00e4slag som egentligen \u00e4r lite f\u00f6r mjukt f\u00f6r ett stall. Dekorationslister runt kanten av botten och den mjuka mahognyn i botten gjorde den besv\u00e4rligt att spr\u00e4tta l\u00f6s, men jag lyckades f\u00e5 is\u00e4r den i ett stycke. GG203, S\u00f6derman 1926 En Gottfrid S\u00f6derman fr\u00e5n ”V\u00e4ntrummet” \u00e4r den sista s\u00e5 l\u00e5ngt i batchen. V\u00e4ntar p\u00e5 besked om \u00e4nnu en gitarr. Det \u00e4r alltid kul att kunna r\u00e4dda en lokalt tillverkad gitarr, V\u00e4sterhus \u00e4r bara n\u00e5gra mil fr\u00e5n \u00d6rnsk\u00f6ldsvik.<\/p>\n Den var i bra skick f\u00f6rutom n\u00e5gra sprickor i locket och att limmet lossnat p\u00e5 sargen vid halsklossen. En del metoder var tveksamma i hans tillverkning, stallbenet i den h\u00e4r var t.ex. i celluloid fastsatt med tre spikar. Den extra tjocka stallklossen i ek var inte heller optimal, men antagligen en senare reparation av granstickan under stallet. En kul detalj \u00e4r de l\u00e4tt kullriga skjortknappar i p\u00e4rlemor som han anv\u00e4nde som dekoration i greppbr\u00e4dan! Ibland skrev den gode Gottfrid under locket med blyerts, den h\u00e4r hade b\u00e5de en liten kommentar och ett \u00e5rtal, vilket alltid \u00e4r trevligt att hitta. Det stod ”En solskensdag limmades detta lock fast. G. S\u00f6derman 1926<\/em>”.<\/p>\n\n<\/a>
<\/a>
\nDet h\u00e4r \u00e4r en sp\u00e4nnande parlor fr\u00e5n USA med finaste rosewood i botten och sida och hals i mahogny. Det var gitarrer som denna som Herman Carlsson Levin i princip kopierade, men med lokala tr\u00e4slag, n\u00e4r han kom tillbaka till Sverige fr\u00e5n USA \u00e5r 1900. Kroppsformen \u00e4r bekant, s\u00e5 \u00e4r ocks\u00e5 den enkla inf\u00e4stningen av halsen och stickan tv\u00e4rs locket under stallet.<\/p>\n<\/a>
<\/a>
<\/a>
<\/a>
<\/a>
<\/a>
<\/a>
\nDen var i bra skick, n\u00e4stan helt utan sprickor. D\u00e4remot hade den eboniserade greppbr\u00e4dan ungef\u00e4r samma konsistens som kexchoklad! Det var v\u00e4ldigt l\u00e4tt att spr\u00e4tta l\u00f6s den i tusen bitar. Det h\u00e4r \u00e4r ett extremt l\u00e4tt bygge, definitivt gjord f\u00f6r senstr\u00e4ngar. Att lossa botten utan att skada den var inte det l\u00e4ttaste d\u00e5 den var bara ca 1,9 mm tjock, 1,7 p\u00e5 det tunnaste st\u00e4llet. Man sl\u00f6sade inte p\u00e5 det dyrbara virket. Botten hade tre ribbor och locket bara tv\u00e5. Stickan under stallet var i gran, vilket jag \u00e4lskar, men ingen f\u00f6rst\u00e4rkning fanns kring str\u00e4ngpinnh\u00e5len vilket medf\u00f6rt att stickan var s\u00f6ndern\u00f6tt av str\u00e4ngkulorna. Stallet, som f\u00f6ljde med, hade lossnat och locket under stallet var i bra skick. St\u00e4mskruvarna var rej\u00e4la men kanske lite glappa. Jag tror att de kan beh\u00e5llas d\u00e5 de \u00e4r extra fina.<\/p>\n
\n<\/strong> <\/a>
<\/a>
<\/a><\/p>\n
<\/a>
<\/a>
<\/a>
<\/a>
<\/a>
<\/a>
<\/a>
<\/a>
<\/a>
<\/a>
<\/a>
<\/a>
<\/a><\/p>\n
\n<\/strong>Ingen batch utan minst en Levin, den h\u00e4r hade hittats i ett soprum. Det \u00e4r en burstlackad (gul f\u00e4rg, inte r\u00f6d som p\u00e5 de f\u00f6rsta bilderna) och t\u00e4mligen enkel Levin.
\n<\/strong><\/p>\n<\/a>
<\/a><\/p>\n
<\/a>
<\/a><\/p>\n
\n<\/strong>En Europeisk kurvig parlor m\u00e5ste ocks\u00e5 vara med i en ny batch, den h\u00e4r hade extra mycket p\u00e4rlemorinl\u00e4ggningar av bra kvalitet.<\/p>\n<\/a>
<\/a><\/p>\n
\n<\/strong><\/p>\n
\n<\/strong><\/a>
<\/a><\/p>\n
<\/a>\u00a0
<\/a>
<\/a><\/p>\n