{"id":5309,"date":"2021-09-12T16:38:54","date_gmt":"2021-09-12T14:38:54","guid":{"rendered":"https:\/\/gammelgura.se\/wordpress\/?p=5309"},"modified":"2021-09-17T07:22:30","modified_gmt":"2021-09-17T05:22:30","slug":"reparationer-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gammelgura.se\/wordpress\/?p=5309","title":{"rendered":"Reparationer","gt_translate_keys":[{"key":"rendered","format":"text"}]},"content":{"rendered":"

Eftersom jag haft en jobbig sommar med pollen och astma har jag inte varit flitig med min blogg. Men det har g\u00e5tt bra att jobba under dagarna, av n\u00e5n anledning har jag inte k\u00e4nt av pollen n\u00e4r jag jobbat i min lokal. Nu k\u00e4nns det b\u00e4ttre som det alltid brukar n\u00e4r h\u00f6st och vinter ers\u00e4tter den blommande gr\u00f6nskan.<\/p>\n

Trots att inget har h\u00e4nt p\u00e5 bloggen har jag varit flitig, om \u00e4n inte lika effektiv som vanligt. N\u00e4r jag st\u00e4dade lokalen och m\u00e5lade om golvet d\u00f6k det upp en hel del reparationer som jag, om inte gl\u00f6mt, s\u00e5 i alla fall valt att inte g\u00f6ra. Det h\u00e4r \u00e4r ju inte bra. Jag tror att ca 10 gitarrer av olika slag har fixats till och l\u00e4mnat lokalen under sommaren, problemet \u00e4r att det finns fler att g\u00f6ra. Just nu h\u00e5ller jag p\u00e5 att avsluta de tv\u00e5 sista GammelGura i den p\u00e5g\u00e5ende batchen och n\u00e4r de \u00e4r klara ska jag g\u00f6ra n\u00e5gra fler reparationer innan jag p\u00e5b\u00f6rjar n\u00e4sta batch.<\/p>\n

Tre av reparationer var lite mer speciella \u00e4n de \u00f6vriga. Den reparation som i princip blev en komplett GammelGura, och som var jobbigare \u00e4n en vanlig GammelGura, var en fullstor skotsk Moon gitarr fr\u00e5n 1990-talet. Det \u00e4r en r\u00e4tt ovanlig gitarr som var popul\u00e4r hos m\u00e5nga engelska artister p\u00e5 1980-1990 talen. Den \u00e4r sn\u00e4ppet b\u00e4ttre \u00e4n man vanligtvis ser p\u00e5 gitarrer fr\u00e5n samma period med bara solida tr\u00e4slag och en del annorlunda detaljer. Den var l\u00e4tt byggd och locket hade sjunkit in vid ljudh\u00e5let. Uppdraget var att g\u00f6ra den s\u00e5 bra det gick. Sj\u00e4lvklart var den X-ribbad och hade en dragst\u00e5ng, stallet hade ett tv\u00e5delat stallben och ebenholtsbr\u00e4dan och t\u00e4ckplattan p\u00e5 huvudet var gjord i ett stycke ebenholts. Botten och sida i valn\u00f6t. Halsen i mahogny var extremt tunn, det var h\u00f6gsta mode och passade bra f\u00f6r elgitarrister som \u00e4r vana vid smala halsar.<\/p>\n

Jag tog mig an den f\u00f6r att jag var nyfiken p\u00e5 hur mina uppfinningar skulle fungera p\u00e5 en fullstor dreadnough. Jag var beredd p\u00e5 extra mycket problem d\u00e5 den var limmad med modernt lim. Jag fick r\u00e4tt.<\/p>\n

Halsinf\u00e4stningen var inte den b\u00e4sta, d\u00e5 dragst\u00e5ngen justerades genom ljudh\u00e5let var b\u00e5de den \u00f6versta lockribban och halsklossen f\u00f6rsvagad av infr\u00e4sningen f\u00f6r dragst\u00e5ngen. Antagligen var den konstruktionen delvis skyldig till att locket sjunkit in vid ljudh\u00e5let. Ribborna var lite f\u00f6r klena f\u00f6r att h\u00e5lla i l\u00e4ngden ocks\u00e5, vanligtvis \u00e4r ribborna f\u00f6r kraftiga. Tjocklekar p\u00e5 sida, lock och botten var bra.<\/p>\n

F\u00f6r att lossa botten fick jag skrota tr\u00e4listen runt botten. Tr\u00e4 \u00e4r trevligt, men en tr\u00e4list limmad med modernt lim g\u00e5r inte att r\u00e4dda. Jag fr\u00e4ste bort listen runtom, den ersattes senare med en bj\u00f6rklist med samma f\u00e4rg och struktur som originalet. Botten var ribbad med vad som ser ut som mahogny, jag limmade om n\u00e5gra ribbor som inte satt bra men originalen fick vara kvar.<\/p>\n

Locket rensades p\u00e5 ribbor och jag gjorde en lite kraftigare X-ribbning med en A-frame runt ljudh\u00e5let. Jag fick hj\u00e4lp av Per Marklund att dimensionera ribborna, jag valde att inte anv\u00e4nda scalloperade ribbor. Hade aldrig f\u00f6rst\u00e5tt varf\u00f6r man g\u00f6r den, men nu vet jag att det g\u00f6rs f\u00f6r att f\u00f6rsvaga ytan runt stallet och ge mera bas. N\u00e4sta g\u00e5ng f\u00e5r jag testa den varianten.\u00a0 Stallplattan gjordes i gran och den fick pluggar, \u00e4ndtr\u00e4 bj\u00f6rk under E-str\u00e4ngen och \u00e4ndtr\u00e4 i gran f\u00f6r de \u00f6vriga str\u00e4ngarna. Knappar i h\u00e5rd bubinga runt str\u00e4ngpinnh\u00e5len monterades som vanligt.<\/p>\n

Stallet var nedhyvlad och ersattes med en ny bit rosewood med det gamla stallet som mall. Den fick \u00f6versadelintonering och ett segmenterat stallben.<\/p>\n

<\/a> <\/a> <\/a><\/p>\n

Allt rullade p\u00e5, botten och den nya bj\u00f6rklisten limmades och skrotades. D\u00e5 gitarren var lackad med plastlack lackade jag bara listen med plastlack och inte hela gitarren. Halsen som hade satts om hade f\u00f6r stor relief. N\u00e4r jag skulle justera dragst\u00e5ngen visade det sig att den var s\u00f6nder! \u00c4garen hade k\u00f6pt den begagnad och hade aldrig f\u00f6rs\u00f6kt justera dragst\u00e5ngen…<\/p>\n

<\/a> <\/a> <\/a> <\/a><\/p>\n

S\u00e5. Det vara bara att lossa br\u00e4dan och limma om halsen. Vilket inte var bara d\u00e5 limmet under br\u00e4dan satt som bara den. Det gick inte att undvika att en del tr\u00e4fibrer p\u00e5 kanten av halsen f\u00f6ljde med, n\u00e4r br\u00e4dan limmades tillbaka fick jag jobba med segt superlim f\u00f6r att fylla ut sprickorna l\u00e4ngs kanten. Dragst\u00e5ngen var epoxylimmad och gick inte att rubba. Som tur var s\u00e5 var allt utom sj\u00e4lva st\u00e5ngen i aluminium. Efter att ha mekat l\u00f6s st\u00e5ngen anv\u00e4nde jag en fr\u00e4s f\u00f6r att fr\u00e4sa bort resten. H\u00e4r begick jag ett misstag n\u00e4r jag skulle rensa kanalen fr\u00e5n lim, spetsen p\u00e5 kniven gick igenom halsen h\u00f6gst upp – jag s\u00e5g ljuset skina genom halsen… Det visade sig att botten p\u00e5 min 1 cm djupa kanal bara var ca en halv mm fr\u00e5n baksidan! Efter det att en solid 1×1 cm kolfiberstav var limmad fick jag \u00e5terigen jobba med sj\u00e4lvtorkande segt superlim f\u00f6r att fylla igen h\u00e5let.<\/p>\n

Det blev en l\u00e5ngdragen historia, men slutresultatet blev verkligen bra. Kolfiberstaven ist\u00e4llet f\u00f6r dragst\u00e5ngen gav en l\u00e4ttare gitarr med en stabilare halsinf\u00e4stning, antagligen ocks\u00e5 mer v\u00e4lljudande. Det blev helt \u00e4rligt den dreadnough som jag tycker l\u00e5tit b\u00e4st av alla jag provspelat. Den blev extremt j\u00e4mn \u00f6ver str\u00e4ngarna med bra separation och volym. Dessutom v\u00e4ldigt tydlig och klar med en fast bas. Den l\u00e5ter i princip som en GammelGura brukar g\u00f6ra, men med extra bas. Jag fick ett kvitto p\u00e5 att mina uppfinningar fungerar \u00e4ven p\u00e5 en modern gitarr, f\u00f6r en g\u00e5ngs skull ville jag spela l\u00e4ngre \u00e4n en kvart p\u00e5 en X-ribbad gitarr \ud83d\ude42<\/p>\n

<\/a> <\/a> <\/a><\/a> <\/a><\/p>\n

En Levin archtop fr\u00e5n, tror jag, 1948 skulle repareras med halsoms\u00e4ttning, nya band och ett enkelt plektrumskydd med mick. Jag \u00e4r inte f\u00f6rtjust i ljudet fr\u00e5n en archtop, f\u00f6r mig l\u00e5ter det mest str\u00e4ng, men med mick l\u00e5ter den b\u00e4ttre. Halsoms\u00e4ttningen och ombandningen gick som planerat. Plektrumskyddet fr\u00e4stes fram ur en platta av svart plast (jag har n\u00e5gra fr\u00e4smallar f\u00f6r Levin plektrumskydd). Sen kom det knepiga pysslet med att f\u00e4sta micken, plektrumskyddet, telejack och potentiometrar f\u00f6r ton och volym p\u00e5 gitarren. Jag limmade in en bit rosewood under greppbr\u00e4dans \u00e4nde f\u00f6r att kunna skruva fast micken. En stabil h\u00e5llare f\u00f6r telejacket tillverkades och l\u00f6dutrustningen fick dammas av. Inte det roligaste jag vet, men n\u00f6dv\u00e4ndigt ibland.<\/p>\n

<\/a> <\/a> <\/a> <\/a> <\/a> <\/a><\/p>\n

N\u00e4r allt var klart och efter nya str\u00e4ngar och vibrering, l\u00e4t den s\u00e5 bra en s\u00e5n h\u00e4r kan g\u00f6ra. Inkopplad fungerade allt som det skulle ocks\u00e5 \ud83d\ude42<\/p>\n

Den tredje speciella reparationen var \u00e4nnu en stor Levin archtop, men med namnet Kay-Tone p\u00e5 huvudet och fantastiskt fin l\u00f6nn i botten och sida. Den lokala kunden, som var 90 \u00e5r, l\u00e4mnade av den personligen – den branta trappan ned till k\u00e4llaren var inget hinder. Gitarren hade k\u00f6pts in begagnad och n\u00e5gra \u00e5r gammal p\u00e5 1950-talet. Problemet med den var att botten hade sv\u00e4llt och ist\u00e4llet f\u00f6r att krympa hade mittfogen brustit och botten tryckts upp p\u00e5 mitten. Karlssons klister hade anv\u00e4nts f\u00f6r att ”reparera”. Den saknade ocks\u00e5 lite av celluloidbindningen p\u00e5 halsen. I \u00f6vrigt fullt fungerande.<\/p>\n

<\/a> <\/a> <\/a> <\/a><\/a> <\/a><\/p>\n

Den var tung och l\u00e4t bara str\u00e4ng. F\u00f6rklaringen kom n\u00e4r jag \u00f6ppnade upp botten, jag har aldrig sett s\u00e5 kraftiga ribbor i b\u00e5de botten och lock! Groteskt tjocka skull jag vilja s\u00e4ga. Botten limmades ihop med en tunn rosewood list i mitten och limlist p\u00e5 insidan \u00f6ver mittfogen, nya och h\u00e4lften s\u00e5 tjocka ribbor monterades. Lockribban hyvlades ned till en mer lagom tjocklek. Bottenlisten i celluloid gick att \u00e5teranv\u00e4nda n\u00e4r botten limmades tillbaka.<\/p>\n

\u00a0<\/a><\/a> <\/a><\/p>\n

Efter nya str\u00e4ngar och vibrering hade den b\u00e5de ton och sustain och inte bara str\u00e4ng. Med l\u00e5g str\u00e4ngh\u00f6jd och kronade band hoppas jag att den blir spelad p\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r till!<\/p>\n

Jag kan n\u00e4mna att alla kunder har varit v\u00e4ldigt n\u00f6jda och tacksamma med sina reparationerna, det \u00e4r en av de positiva sidorna med ett jobb som mitt \ud83d\ude42<\/p>\n\n