{"id":3813,"date":"2019-07-11T23:48:26","date_gmt":"2019-07-11T21:48:26","guid":{"rendered":"https:\/\/gammelgura.se\/wordpress\/?p=3813"},"modified":"2019-07-14T17:26:36","modified_gmt":"2019-07-14T15:26:36","slug":"gg138-levin-1917","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/gammelgura.se\/wordpress\/?p=3813","title":{"rendered":"GG138 Levin 1917","gt_translate_keys":[{"key":"rendered","format":"text"}]},"content":{"rendered":"

Levin parlor gitarrer \u00e4r antagligen de vanligaste objekten f\u00f6r en GammelGura. Inte s\u00e5 konstigt d\u00e5 det finns v\u00e4ldigt m\u00e5nga s\u00e5na runtom i landet. De \u00e4r trevliga gitarrer i solida tr\u00e4slag och mer eller mindre kopior p\u00e5 parlor gitarrer gjorda i USA runt 1890, inte s\u00e5 konstigt d\u00e5 Herman Carlsson Levin l\u00e4rde sig hur man g\u00f6r gitarrer i USA vid samma tid. Hans framg\u00e5ngsrika aff\u00e4rsid\u00e9 var att tillverka gitarrer enligt den amerikanska traditionen i Sverige, men med lokala tr\u00e4slag. B\u00e5de billigt och visuellt annorlunda j\u00e4mf\u00f6rt med de kurviga parlor gitarrer som tillverkades i m\u00e4ngd i Tyskland och \u00f6vriga Europa.<\/p>\n

Levins parlor modell s\u00e5g n\u00e4stan likadan ut fr\u00e5n 1900 till 1930-talet. Alltid solida tr\u00e4slag i en Levin, bra alpgran i locket och f\u00f6r det mesta bj\u00f6rk i botten, sida och hals samt greppbr\u00e4da i svartm\u00e5lad l\u00f6nn eller valn\u00f6t. I mycket s\u00e4llsynta fall kan greppbr\u00e4dan vara i ebenholts. Mahogny i botten och sida \u00e4r s\u00e4llsynt, rosewood bara p\u00e5 ett litet f\u00e5tal exemplar. Fram till ca 1920-talet fanns ocks\u00e5 halsar i altr\u00e4 (de kom tillbaka p\u00e5 1950 talet i de allra billigaste parlor gitarrerna).<\/p>\n

Parlor gitarrerna kan antingen ha ett fast stall eller ocks\u00e5 ett flytande stall med str\u00e4ngh\u00e5llare i metall. Det fasta stallet kan vara av enklare ”triangul\u00e4r” typ eller ett finare pyramidstall. Svartm\u00e5lad l\u00f6nn p\u00e5 de billigaste modellerna, men de finare pyramidstallen \u00e4r ofta i rosewood. I mycket s\u00e4llsynta fall \u00e4r pyramidstallet i ebenholts. De flytande stallen \u00e4r f\u00f6r det mesta gjorda i rosewood men p\u00e5 senare modeller kan det ocks\u00e5 vara ebenholts. Ribbningen \u00e4r relativt klen f\u00f6r tiden, inte de ”stockar” till ribbor man kan hitta i m\u00e5nga Europeiska parlor gitarrer.<\/p>\n

Om solida tr\u00e4slag \u00e4r ett stort plus s\u00e5 finns det n\u00e5gra andra konstruktionsdetaljer som inte var bra. Halsinf\u00e4stningen \u00e4r inte en \u00e4kta dovetail utan har raka kanter. Det inneb\u00e4r att halsen bara sitter i limmet och att i stort sett alla Levin parlor gitarrer har en omlimmad hals eller en l\u00f6s halsfot. Lock och botten \u00e4r n\u00e4stan alltid f\u00f6r f\u00f6r tjocka, ibland kan b\u00e5de lock och botten vara 4 mm tjock! En helt platt botten \u00e4r inte heller bra f\u00f6r tonen. De billigaste modellerna saknar en mittsticka mellan bottenhalvorna, v\u00e4ldigt m\u00e5nga bottnar har en spricka i den fogen. Den klart s\u00e4msta konstruktionsdetaljen \u00e4r dock bj\u00f6rk\/l\u00f6nn listen som sitter tv\u00e4rs \u00f6ver locket under stallet. Visserligen blir locket starkt, men den stj\u00e4l ocks\u00e5 all ton ur gitarren som i princip bara l\u00e5ter str\u00e4ng. F\u00f6rst p\u00e5 1930-talet ersattes den listen med vanliga granribbor.<\/p>\n

De flesta Levin parlor gitarrer \u00e4r enkla i sina dekorationer, men dyrare modeller kan ha celluloidlister runt b\u00e5de lock och botten, en dekorativ s\u00f6m mellan bottenhalvorna och mer p\u00e5kostade rosetter.<\/p>\n

De \u00e4ldsta gitarrerna f\u00f6re 1920 \u00e4r ofta \u00e5derm\u00e5lade, har en sm\u00e4ckrare halsfot, en n\u00e5got kortare mensur och ibland amerikanska st\u00e4mskruvar (med moderna avst\u00e5nd mellan stolparna). De \u00e4ldsta \u00e4r ocks\u00e5 de som kan ha en alhals, de brukar ocks\u00e5 vara l\u00e4ttare byggda. Mest troligt var de gjorda f\u00f6r senstr\u00e4ngar. Jag tycker de gitarrerna \u00e4r de b\u00e4sta exemplaren, men de kr\u00e4ver en kolfiberstav i halsen. Kvaliteten varierar en hel del genom \u00e5ren, n\u00e4r det gjordes f\u00e5 gitarrer var antalet anst\u00e4llda l\u00e4gre och hantverket generellt b\u00e4ttre. Kvaliteten kan skilja p\u00e5 en och samma gitarr ocks\u00e5, t.ex. en fint arbetad kropp med klumpigt och oj\u00e4mnt urtagna sk\u00e5ror f\u00f6r st\u00e4mskruvarna i huvudet. Uppenbarligen gjorda av olika hantverkare.<\/p>\n

Jag har sakta men s\u00e4kert f\u00f6rst\u00e5tt hur man kan f\u00e5 de h\u00e4r att l\u00e5ta riktigt bra. Det f\u00f6rsta som g\u00e5r bort \u00e4r bj\u00f6rk\/l\u00f6nn listen under stallet. Halsen f\u00e5r en skruv inskruvad genom halsklossen inifr\u00e5n f\u00f6r att h\u00e5lla \u00e4ven p\u00e5 l\u00e5ng sikt. B\u00e5de lock och botten m\u00e5ste tunnas till ca 2,8-3 mm. Mjuka alhalsar m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e4rkas f\u00f6r att inte b\u00f6jas av str\u00e4ngdraget.<\/p>\n

Den h\u00e4r Levinen fr\u00e5n 1917 hade en lite ovanligare rosett med p\u00e4rlemordekorationen inlimmade i en svart massa som antagligen \u00e4r ebenholtsdamm och hudlim. Halsfoten var av den sm\u00e4ckra och tunna typen, hals i al, \u00e5derm\u00e5lad bj\u00f6rk i botten och sida, pyramidstall i svarm\u00e5lad bj\u00f6rk\/l\u00f6nn och greppbr\u00e4da i valn\u00f6t. Locket var tunt och ca 3 mm, men botten ca 3,5 mm tjockt. N\u00e5gra bilder halvv\u00e4gs efter spr\u00e4ttningen.
\n<\/a> <\/a><\/p>\n

Bottenklossen var sprucken p\u00e5 mitten vid \u00e4ndpluggen, men v\u00e4rst var att locket hade ovanligt m\u00e5nga sprickor. Massan som p\u00e4rlemordekorationerna i rosetten var inlimmad i hade ocks\u00e5 krackelerat. Antagligen var inte granen helt torr n\u00e4r den tillverkades. Alhalsen hade kroknat och valn\u00f6tsbr\u00e4dan var n\u00f6tt (valn\u00f6t \u00e4r ett lite f\u00f6r mjukt tr\u00e4slag f\u00f6r en greppbr\u00e4da). Ett medeltida capo\/tortyrinstrument hade anv\u00e4nts och gjort djupa s\u00e5r p\u00e5 baksidan av den mjuka alhalsen.<\/p>\n

Botten tunnades ut inifr\u00e5n. En nackdel \u00e4r att den fina br\u00e4nnst\u00e4mpeln kan f\u00f6rsvinna p\u00e5 k\u00f6pet, men det r\u00e5der ju inget tvivel om att det \u00e4r en Levin, om inte annat st\u00e5r det p\u00e5 medaljongen p\u00e5 baksidan av huvudet! Hellre bra ljud \u00e4n en bevarad br\u00e4nnst\u00e4mpel.<\/p>\n

En \u00e4kta Levin br\u00e4da i m\u00f6rkf\u00e4rgad indisk rosewood fr\u00e5n konkursutf\u00f6rs\u00e4ljningen fick ers\u00e4tta valn\u00f6tsbr\u00e4dan och ett replika pyramidstall i Madagaskar rosewood tillverkades. De m\u00e5nga och breda sprickorna i locket fylldes i med granstickor fr\u00e5n ett gammalt skrotat parlorgitarr lock och limmades ihop med hudlim. Den halverade bottenklossen limmades ihop och f\u00f6rst\u00e4rktes med 8 mm rundstavar i bj\u00f6rk. Halsen fick en kolfiberstav och en 8 mm rundstav i bj\u00f6rk inborrad ned i den klena halsfoten.<\/p>\n

Botten och lock ribbades om i vanlig ordning, locket fick ovanligt m\u00e5nga laglappar. Om n\u00e5n \u00e4r ute efter en original bj\u00f6rk\/l\u00f6nn sticka under stallet har jag n\u00e5gra stycken p\u00e5 lager \ud83d\ude09 Som en eftertanke limmade jag senare in en ca 1 mm tjock och 5 cm bred granpatch p\u00e5 mitten av locket mellan de tv\u00e5 ribborna under ljudh\u00e5let, tyckte att locket k\u00e4ndes f\u00f6r klent med alla sprickor just d\u00e4r n\u00e4r jag str\u00e4ngade upp.<\/p>\n

<\/a> <\/a> <\/a><\/p>\n

St\u00e4mskruvarna ersattes med nya. De gamla h\u00e5len pluggades och nya borrades upp med moderna (amerikanska) m\u00e5tt mellan stolparna. Numera limmar jag alltid in 12 stycken ”grommets” i metall f\u00f6r st\u00e4mskruvaranas stolpar. Det blir en slitstark och fast yta f\u00f6r stolparna, man slipper ocks\u00e5 fenomenet d\u00e4r de tunnaste str\u00e4ngarna vill krypa in under tr\u00e4et i skarven mellan stolpe och huvud.<\/p>\n

F\u00f6r att r\u00e4dda baksidan av halsen med sina djupa s\u00e5r efter capot anv\u00e4nder jag segt superlim (nummer 30 fr\u00e5n Stewmac). Efter inf\u00e4rgning med bets av r\u00e4tt f\u00e4rg i s\u00e5ren l\u00e4gger jag p\u00e5 fl\u00f6digt med lim d\u00e5 limmet krymper n\u00e4r den torkar. Det \u00e4r viktigt att limp\u00f6larna l\u00e4mnas att lufttorka, f\u00f6rs\u00f6ker man skynda p\u00e5 torkningen f\u00e5r man antingen vitt lim eller luftbubblor. Jag g\u00f6r det som det sista jag g\u00f6r och l\u00e5ter det sen torka \u00f6ver natten. Anv\u00e4nder tejp f\u00f6r att hindra att limmer rinner iv\u00e4g. Man fyller i princip igen groparna med en genomskinlig plast. Med rakblad, fil, sandpapper och st\u00e5lull kan man sen j\u00e4mna till plasten s\u00e5 de f\u00f6re detta groparna knappt kan k\u00e4nnas med handen. S\u00e5ren syns fortfarande, men inte s\u00e5 mycket som innan.<\/p>\n

<\/a> <\/a><\/p>\n

\u00c4ven den krackelerade rosetten fick en dos superlim, men den tunnaste sorten som s\u00f6ker sig in i alla sprickor. Den f\u00e4rdiga gitarren fick ett varv spritlack ovanp\u00e5 den gamla och mattades ned med 000 st\u00e5lull och polerades sen upp till lagom glans med en linnetrasa.<\/p>\n

Den fick alla specialare med \u00f6versadelintonering, m\u00e4ssingsband, stallplatta i gran, pluggar och segmenterat stallben samt en K&K mick.<\/p>\n

Tidigare har jag haft det l\u00e4ttare att f\u00e5 en typisk kurvig Europeisk parlor att l\u00e5ta bra, men p\u00e5 senare tid n\u00e4r jag tunnar b\u00e5de lock och botten p\u00e5 Levinarna \u00e4r skillnaden i kvalitet f\u00f6rsumbar. Tycker att \u00e4ven den h\u00e4r blev som jag f\u00f6rv\u00e4ntar mig numera, b\u00e5de volymstark och bra!<\/p>\n

<\/a> <\/a> <\/a> <\/a><\/a><\/a> <\/a><\/a><\/p>\n\n