{"id":1946,"date":"2016-05-29T09:23:17","date_gmt":"2016-05-29T07:23:17","guid":{"rendered":"http:\/\/gammelgura.se\/wordpress\/?page_id=1946"},"modified":"2017-03-18T14:05:49","modified_gmt":"2017-03-18T12:05:49","slug":"oversadelintonering","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/gammelgura.se\/wordpress\/?page_id=1946","title":{"rendered":"\u00d6versadelintonering"},"content":{"rendered":"

H\u00f6rde talas om att man kunde g\u00f6ra intonering inte bara av stallbenet utan ocks\u00e5 \u00f6versadeln. Intonering pratas det mycket om, n\u00e5gra varianter kan man l\u00e4sa om h\u00e4r<\/a>. Letade men hittade ingen bra praktisk beskrivning om hur man kan g\u00f6ra den. I en diskussion kom det upp en l\u00e4nk<\/a> som jag l\u00e4ste igenom. Ins\u00e5g snabbt att h\u00e4r fanns en b\u00f6rjan till en metod mellan raderna att g\u00f6ra \u00f6versadelintonering p\u00e5. Det var bara att prova i praktiken.<\/p>\n

Mitt f\u00f6rsta f\u00f6rs\u00f6k gav ett resultat som jag inte f\u00f6rv\u00e4ntade mig. Pl\u00f6tslig fungerade alla trubadurackord som de skulle. Satt nog en halvtimme och bara slog an ackord efter ackord f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka ta in allt det nya. Ins\u00e5g att alla gitarrer jag n\u00e5gonsin spelat p\u00e5 har varit ost\u00e4mda fast de intonerats perfekt enligt den gamla vanliga metoden med \u00f6ppen str\u00e4ng\/tagen not p\u00e5 12:e bandet.<\/p>\n

Det finns en (n\u00e4stan) o\u00e4ndlig m\u00e4ngd teorier och faktorer som p\u00e5verkar den praktiska intoneringen. Majoriteten har liten inverkan men n\u00e5gra av faktorerna \u00e4r\u00a0 viktigare \u00e4n andra. Det faktum att alla tagna noter sp\u00e4nner str\u00e4ngen d\u00e5 man trycker str\u00e4ngen mot br\u00e4dan \u00e4r en s\u00e5n. Alla tagna noter f\u00e5r h\u00f6gre tonh\u00f6jd j\u00e4mf\u00f6rt med de \u00f6ppna str\u00e4ngarna som inte trycks ned till br\u00e4dan.\u00a0 Det inneb\u00e4r att alla ackord som blandar \u00f6ppna str\u00e4ngar och tagna noter f\u00e5r problem. En annan viktig faktor \u00e4r att str\u00e4ngen blir\u00a0 styvare n\u00e4r man trycker ned den n\u00e4ra \u00f6versadeln. H\u00e5rdare motst\u00e5nd g\u00f6r att tonh\u00f6jden \u00f6kar lite extra n\u00e4r man n\u00e4rmar sig \u00f6versadeln med sina tagna noter.<\/p>\n

Str\u00e4ngens tjocklek har ocks\u00e5 betydelse f\u00f6r intoneringen, det \u00e4r den som \u00e4r st\u00f6rsta orsaken till att de tjockaste str\u00e4ngarna m\u00e5ste vara l\u00e4ngre mellan \u00f6versadel och stallben och stallet snett placerat. Ju tjockare str\u00e4ngen \u00e4r desto l\u00e4ngre del av str\u00e4ngen forts\u00e4tter att vara styv n\u00e4r den l\u00e4mnar \u00f6versadeln innan den kan b\u00f6rja vibrera. I praktiken inneb\u00e4r det att de tjockaste str\u00e4ngarna m\u00e5ste vara lite l\u00e4ngre f\u00f6r att f\u00e5 samma vibrerande l\u00e4ngd som de tunnare..<\/p>\n

Det jag beskriver h\u00e4r \u00e4r en praktisk metod f\u00f6r att f\u00e5 intoneringen s\u00e5 bra det g\u00e5r med raka band placerade enligt standardformeln.<\/p>\n

Den vanliga metoden att intonera \u00e4r att f\u00e5 tonh\u00f6jden densamma (med en oktav emellan) vid 12:e bandet. \u00d6ppen str\u00e4ng eller flageolett vid 12:e\u00a0 j\u00e4mf\u00f6rs med den tagna noten p\u00e5 12:e bandet. B\u00e5da ska st\u00e4mma med den not som str\u00e4ngen ska ha. Det verktyg man har \u00e4r att flytta intoneringspunkten vid stallbenet s\u00e5 det st\u00e4mmer. Oftast bara genom att ge stallbenet en lutning s\u00e5 att bas E\u00a0 str\u00e4ngen \u00e4r l\u00e4ngre \u00e4n diskant e str\u00e4ngen. Typisk ca 3 mm l\u00e4ngre str\u00e4ng p\u00e5 E \u00e4n e. \u00c4r man mer ambiti\u00f6s filar man fram intoneringspunkten p\u00e5 toppen av stallbenet f\u00f6r alla str\u00e4ngarna inom stallbenets tjocklek till b\u00e4sta m\u00f6jliga intonation. P\u00e5 en elgitarr kan man l\u00e4tt skruva fram positionen f\u00f6r varje str\u00e4ng – i alla fall om stallet \u00e4r p\u00e5 r\u00e4tt st\u00e4lle.<\/p>\n

G\u00f6r man det r\u00e4tt kommer gitarren att intonera v\u00e4ldigt bra p\u00e5 12:e bandet. Problemet kommer n\u00e4ra \u00f6versadeln. Ju l\u00e4ngre ifr\u00e5n det ”perfekta” 12:e bandet ju s\u00e4mre blir intoneringen och allra s\u00e4mst p\u00e5 de \u00f6versta banden n\u00e4ra \u00f6versadeln. Precis den plats d\u00e4r 90% av alla gitarrister tar sina trubadurackord! Inte bra.<\/p>\n

H\u00e4r kommer \u00f6versadeln in i bilden. Genom att anv\u00e4nda \u00e4ven \u00f6versadeln f\u00f6r att intonera kan man se till att intoneringen blir ”perfekt” p\u00e5 tv\u00e5 st\u00e4llen av greppbr\u00e4dan och inte bara vid 12:e bandet. Jag har fastnat f\u00f6r 3:e och 12:e bandet. P\u00e5 en elgitarr kan man v\u00e4lja 3:e och 14:e bandet ist\u00e4llet. G\u00f6r man den intonering r\u00e4tt hamnar intoneringsfelen p\u00e5 hela br\u00e4dan under gr\u00e4nsen som de flesta kan urskilja. F\u00f6r mig \u00f6ppnade en ny v\u00e4rld upp sig, allt man spelar l\u00e5ter som det ska. Man kan sl\u00e4ppa oron \u00f6ver att n\u00e5t ska l\u00e5ta falskt. Gitarren som s\u00e5dan l\u00e5ter b\u00e4ttre ocks\u00e5 d\u00e5 alla ackord \u00e4r samlade och ”sl\u00e5r” som en knytn\u00e4ve och inte som en \u00f6ppen hand. Skillnaden \u00e4r subtil, men h\u00f6rs tydligt.<\/p>\n

Man kan ocks\u00e5 se det som att man intonerar de \u00f6ppna str\u00e4ngarna enbart med \u00f6versadeln och alla tagna noter p\u00e5 br\u00e4dan enbart med stallbenet. Man vill att tv\u00e5 tagna noter l\u00e5ng ifr\u00e5n varandra p\u00e5 greppbr\u00e4dan p\u00e5 samma str\u00e4ng ska st\u00e4mma samtidigt som den \u00f6ppna str\u00e4ngen st\u00e4mmer lika bra som de tv\u00e5 tagna noterna.<\/p>\n

Innan man b\u00f6rjar m\u00e5ste man se till att halsens\/greppbr\u00e4dans geometrier \u00e4r r\u00e4tt. Banden ska sitta placerade p\u00e5 de teoretiskt framr\u00e4knade positionerna. Numera g\u00f6rs det med datorer och \u00e4ven billiga gitarrer har banden p\u00e5 helt r\u00e4tt st\u00e4lle. Gamla gitarrer m\u00e5ste kontrollm\u00e4tas och bandens placering korrigeras. I v\u00e4rsta fall har banden nedanf\u00f6r 12:e bankats in med \u00f6gonm\u00e5ttet \ud83d\ude42 Greppbr\u00e4dan b\u00f6r ha en lagom relief f\u00f6r att kunna f\u00e5 l\u00e4gsta m\u00f6jliga str\u00e4ngh\u00f6jd. F\u00f6r mig \u00e4r idealet en i det n\u00e4rmaste helt rak br\u00e4da, men med en j\u00e4mn och fin 0.1 – 0.15 mm svacka p\u00e5 mitten. Banden ska vara snyggt kronade och polerade s\u00e5 att en ”fret rocker” inte avsl\u00f6jar att n\u00e5gra band sticker upp. Man m\u00e5ste ocks\u00e5 best\u00e4mma sig innan vilka str\u00e4ngar man ska anv\u00e4nda, det viktigaste \u00e4r tjockleken, men om man anv\u00e4nder samma str\u00e4ngar n\u00e4r man intonerar som man sen spelar med \u00e4r det en f\u00f6rdel. Hur gitarren ska st\u00e4mmas \u00e4r ocks\u00e5 viktigt. Det kan skilja en hel del i intonering d\u00e5 str\u00e4ngens sp\u00e4nning \u00e4ndras och man f\u00f6r det mesta m\u00e5ste ha andra str\u00e4ngtjocklekar. Min erfarenhet \u00e4r att \u00f6versadelintoneringen fungerar b\u00e4ttre \u00e4n den vanliga \u00e4ven om man st\u00e4mmer om och byter str\u00e4ngtjocklek, men inte lika bra som f\u00f6r de str\u00e4ngar och den st\u00e4mning man anv\u00e4nde vid intoneringen. Spelar man ofta p\u00e5 en annorlunda st\u00e4mning och vill att det ska intonera r\u00e4tt f\u00e5r man k\u00f6pa en gitarr till som intoneras f\u00f6r den st\u00e4mningen.<\/p>\n

\u00c4ven capon fungerar bra och b\u00e4ttre \u00e4n med den vanliga intoneringsmetoden. Med ett capo f\u00e5r man visserligen en ny okompenserad \u00f6versadel, men ocks\u00e5 ett ”nollband” som ger minsta m\u00f6jliga str\u00e4ngh\u00f6jd p\u00e5 bandet nedanf\u00f6r capot. Ju l\u00e4gre str\u00e4ngh\u00f6jd p\u00e5 f\u00f6rsta bandet nedanf\u00f6r ”\u00f6versadeln” ju mindre intoneringsproblem. Dessutom \u00e4r intonering vid stallbenet inte justerad f\u00f6r att kompensera problem vid den riktiga \u00f6versadeln ovanf\u00f6r capot, bara de tagna noterna p\u00e5 br\u00e4dan. Jag filar in str\u00e4ngh\u00f6jden vid 1.a bandet s\u00e5 den motsvarar det som ett nollband kulle ge.<\/p>\n

Det enda verktyg man \u00e4r tvungen att skaffa sig \u00e4r en v\u00e4ldigt bra st\u00e4mapparat. En Peterson stroboskopst\u00e4mmare \u00e4r det b\u00e4sta man kan anv\u00e4nda, billigare st\u00e4mapparater \u00e4r inte lika k\u00e4nsliga. \u00d6rat kan man inte lita p\u00e5, eller ocks\u00e5 tar det v\u00e4ldigt l\u00e5ng tid \u00e4ven om man r\u00e5kar ha bra geh\u00f6r. En Dremel, och en stewmac jigg f\u00f6r att fr\u00e4sa in stallben \u00e4r ju praktiskt att ha ocks\u00e5. Plus lite allm\u00e4nna verktyg som tvingar etc.<\/p>\n

\u00a0<\/a><\/a><\/p>\n

Gitarren str\u00e4ngas p\u00e5 och alla str\u00e4ngar st\u00e4ms upp i en jigg enligt bilden. En kort tailpiece sp\u00e4nns fast med ett sp\u00e4nnband och s\u00e4kras med en liten tving. En K&K \u00e4r monterad i gitarren vilket ger en stadigare signal till st\u00e4mapparaten. F\u00f6r att samtidigt kunna justera intonationspunkten i str\u00e4ngens b\u00e5da \u00e4ndar har man sm\u00e5 bandbitar som nollband d\u00e4r tangen klippts eller filats bort vid \u00f6versadeln. En gammal \u00f6versadel anv\u00e4nds f\u00f6r att styra str\u00e4ngarnas i sidled. Vid stallet har man borrar som kan rullas till olika positioner. P\u00e5 en elgitarr beh\u00f6ver man inte tailpiecen och borrar.<\/p>\n

<\/a><\/p>\n

Greppbr\u00e4dan har f\u00f6rl\u00e4ngts \u00f6verst med en liten bit gran d\u00e4r den gamla \u00f6versadeln satt, d\u00e5 har man gott om plats att flytta bandbitarna (gl\u00f6mde det p\u00e5 bilden, gick precis \u00e4nd\u00e5!). Mellan greppbr\u00e4da och bandbitar l\u00e4gger man ett tunt 0.05 bladm\u00e5tt eller ett tjockare om banden p\u00e5 greppbr\u00e4dan \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n de bandbitar man anv\u00e4nder. Det glatta bladm\u00e5ttet g\u00f6r det m\u00f6jligt\u00a0 att flytta bandbitarna vid justeringen.<\/p>\n

<\/a><\/a>
\n<\/a>
\nStallbenets urfr\u00e4sning pluggas ocks\u00e5 igen med en bit gran (stallet p\u00e5 bilden hade inget utfr\u00e4st sp\u00e5r f\u00f6r stallben) s\u00e5 borrarna kan rulla fritt ovanp\u00e5. Borrar finns vanligen i 0.5 mm intervaller, men om man vill vara extra noga finns det specialborrar med 0.1 mm intervall att k\u00f6pa. Med tv\u00e5 borrar kan man l\u00e5ta str\u00e4ngarna vila p\u00e5 skaftet utan att str\u00e4ngarna f\u00e5r skador av sj\u00e4lva borren. Genom att v\u00e4lja r\u00e4tt tjocklek p\u00e5 borren kan man se till att den st\u00e4ng man s\u00f6ker intoneringspunkten f\u00f6r har r\u00e4tt h\u00f6jd \u00f6ver 12:e bandet. Speciellt viktigt att man kollar str\u00e4ngh\u00f6jden f\u00f6r varje str\u00e4ng f\u00f6r en greppbr\u00e4da med radius. Jag brukar ge E str\u00e4ngen 2.7 mm och e str\u00e4ngen 1,8 f\u00f6r str\u00e4ngarna p\u00e5 mina GammelGura och d\u00e4remellan en rak lutning h\u00f6jdm\u00e4ssigt ned till bandet. Newtone Heritage str\u00e4ngarna jag anv\u00e4nder \u00e4r mjuka och beh\u00f6ver lite mer h\u00f6jd, f\u00f6r vanliga str\u00e4ngar kan 2,5\/1,5 fungera utan skrammel. H\u00f6jderna p\u00e5 str\u00e4ngarna vid 12:e \u00e4r en smaksak och beror p\u00e5 hur man vill ha sin gitarr och hur t\u00e5lig man \u00e4r f\u00f6r str\u00e4ngrassel.<\/p>\n

<\/a>\u00a0<\/a> <\/a><\/p>\n

F\u00f6r varje str\u00e4ng s\u00f6ker man intonationspunkterna vid \u00f6versadel och stall d\u00e4r man samtidigt f\u00e5r en ren ton f\u00f6r de tv\u00e5 tagna noterna l\u00e5ngt ifr\u00e5n varandra p\u00e5 greppbr\u00e4dan (3:e\/12:e) samt den \u00f6ppna str\u00e4ngen. De \u00f6vriga str\u00e4ngarna ska vara korrekt uppst\u00e4mda under tiden och man ska ha gitarren i spelposition n\u00e4r man kontrollerar sina flyttningar av str\u00e4ngbiten \u00f6verst och borren nederst. Man flyttar \u00e4n den ena och \u00e4n den andra intonationspunkten (har en specialmejsel f\u00f6r bandbitarna) och st\u00e4mmer om efter varje flyttning till dess man hittar l\u00f6sningen p\u00e5 ekvationen d\u00e5 alla tre noterna \u00e4r helt rena enligt st\u00e4mapparaten. Inte alltid s\u00e5 l\u00e4tt att avg\u00f6ra p\u00e5 en stroboskopst\u00e4mmare, det kr\u00e4vs \u00f6vning. Det finns en liten subtil skillnad mellan flageolett p\u00e5 12:e och \u00f6ppen str\u00e4ng, jag undviker att anv\u00e4nda flageoletten. Jag trycker alltid ned str\u00e4ngen vid 12:e med l\u00e4tt hand p\u00e5 samma s\u00e4tt som vid 3:e. Man m\u00e5ste h\u00e5lla samma tryck p\u00e5 str\u00e4ngen n\u00e4r man testar de tagna noterna d\u00e5 tonh\u00f6jden g\u00e5r upp om man tar i mer \u00e4n man beh\u00f6ver.<\/p>\n

N\u00e4r alla tre tonerna \u00e4r s\u00e5 rena det g\u00e5r m\u00e4ter jag upp avst\u00e5ndet fr\u00e5n baksidan av f\u00f6rsta bandet till mitten p\u00e5 bandbiten med ett digitalt skjutm\u00e5tt (mm) samt avst\u00e5ndet fr\u00e5n samma punkt p\u00e5 baksidan av bandet ned till centrum p\u00e5 borren med en linjal (cm). Noterar ocks\u00e5 borrens diameter och om man vill vara extra nog str\u00e4ngh\u00f6jden vid 1:a bandet.<\/p>\n

<\/a><\/p>\n

F\u00f6r att f\u00e5 en snygg rektangul\u00e4r \u00f6versadel kapar jag greppbr\u00e4dan vid den intoneringspunkt som kom n\u00e4rmast 1:a bandet. Det kan r\u00f6ra sig om 1-3 mm beroende p\u00e5 om greppbr\u00e4dan redan \u00e4r f\u00f6rkortad. \u00c4r man fink\u00e4nslig kan man g\u00f6ra ett Earvana liknande \u00f6verh\u00e4ng ovanp\u00e5 greppbr\u00e4dan men det \u00e4r mycket mer jobb speciellt om greppbr\u00e4dan har en radius. F\u00f6rkortningen g\u00f6rs f\u00f6r att g\u00f6ra gitarren b\u00e4ttre, allt \u00e4r till\u00e5tet!<\/p>\n

<\/a> <\/a><\/a><\/p>\n

En \u00f6versadel blank i ben kapas till och stallbenets placering m\u00e4ts ut och diket f\u00f6r stallbenet fr\u00e4ses ur. Alla m\u00e4tta intoneringspunkter ska rymmas inom stallbenets tjocklek. Har man ett stall med fr\u00e4st sadeldike f\u00e5r man fylla igen det med samma tr\u00e4 som stallet och fr\u00e4sa ett nytt\u00a0 om urfr\u00e4sningen inte r\u00e5kar vara p\u00e5 r\u00e4tt st\u00e4lle.<\/p>\n

<\/a><\/p>\n

\u00d6versadeln f\u00e5r sina bandsk\u00e5ror markerade med en fin s\u00e5g, fyller i med lite blyerts.<\/p>\n

<\/a><\/p>\n

De m\u00e4tta intoneringspunkterna markeras med sm\u00e5 bitar brun tejp.<\/p>\n

<\/a> <\/a> <\/a><\/p>\n

Fr\u00e4ser in till markeringen f\u00f6r fem av str\u00e4ngarna, b str\u00e4ngen kom n\u00e4rmast 1:a bandet ock beh\u00f6ver ingen infr\u00e4sning. Har gjort en jigg till stewmac jiggen som anv\u00e4nds f\u00f6r att fr\u00e4sa upp stallbenets dike. Har f\u00f6r \u00f6vrigt planat stewmac jiggen i valsputsen och f\u00f6rst\u00e4rkt den med metallbitar, plasten \u00e4r f\u00f6r vek. Det \u00e4r sm\u00e5tt och tejpen ger bra kontrast mot det vita! Fr\u00e4ser s\u00e5 djupt att fr\u00e4sningen kommer i h\u00f6jd med greppbr\u00e4dan, markerade med blyerts med \u00f6versadeln p\u00e5 plats.<\/p>\n

<\/a> <\/a><\/p>\n

Efter det limmas \u00f6versadeln med hudlim och en helt vanlig injustering sker med \u00f6versadelfilar. Stallbenet monteras, h\u00f6jden \u00f6ver stallets yta kan man hitta i sina anteckningar (borrens diameter). Efter att h\u00f6jden och formen justerats in p\u00e5 stallbenet filar man fram till intonationspunkten p\u00e5 toppen. Man kan lita p\u00e5 sina m\u00e4tningar och ha m\u00e5tten som startpunkt, men jag dubbelkollar alltid med st\u00e4mapparaten och g\u00f6r sm\u00e5 korrigeringar i b\u00e5de \u00f6versadel och stallben. Man kan fr\u00e4sa lite till med sin dremel eller sk\u00e4ra med en vass kniv alternativt fylla i med bendamm och superlim om man m\u00e5ste korrigera intoneringen p\u00e5 den limmade \u00f6versadeln.<\/p>\n

Alltid lika kul att testa trubadurackorden n\u00e4r man \u00e4r klar och njuta en stund av hur rent de spelar \ud83d\ude42<\/p>\n

Resultatet \u00e4r individuell f\u00f6r varje gitarr. Finns n\u00e5gra saker som man alltid k\u00e4nner igen, en \u00e4r att det antingen \u00e4r A eller b str\u00e4ngen (eller ospunnen G str\u00e4ng p\u00e5 en elgitarr) som kommer n\u00e4rmast 1:a bandet. G till e str\u00e4ngarna brukar vara n\u00e4stan rakt kompenserade vid stallet medan E, A och D str\u00e4ngarna kan variera rej\u00e4lt. Det senare g\u00f6r att man f\u00f6r det mesta beh\u00f6ver ett tjockt stallben p\u00e5 4 mm f\u00f6r att f\u00e5 plats med intoneringspunkterna.<\/p>\n

Hur bra man lyckas beror helt och h\u00e5llet p\u00e5 hantverket och p\u00e5 vilken niv\u00e5 man best\u00e4mmer sig f\u00f6r ”nu f\u00e5r det duga”! \u00c4ven om man kan se sm\u00e5, sm\u00e5 fel p\u00e5 sin stroboskopst\u00e4mmare p\u00e5 \u00f6ppen\/3:e\/12:e \u00e4r det fr\u00e5gan om \u00f6rat kan uppfatta det. Att inte h\u00e5lla str\u00e4ngen st\u00e4md och att man inte trycker lika h\u00e5rt varenda g\u00e5ng \u00e4r betydligt st\u00f6rre felk\u00e4llor. Sen kan jag tycka att perfekt musik kan vara v\u00e4ldigt trist \ud83d\ude09<\/p>\n

En sak som alltid \u00e4r ett orosmoment \u00e4r str\u00e4ngarna. Har man otur \u00e4r en str\u00e4ng defekt och d\u00e5 blir f\u00f6rst\u00e5s intoneringen inte som den ska.\u00a0 Efter att ha provat m\u00e5nga str\u00e4ngset tror jag att det \u00e4r s\u00e4llsynt. Har haft tv\u00e5 tveksamma G str\u00e4ngar som jag bytte ut d\u00e5 de inte uppf\u00f6rde sig som f\u00f6rv\u00e4ntat. Antagligen \u00e4r det de tunnaste spunna str\u00e4ngarna som \u00e4r sv\u00e5rast att tillverka och som man ska h\u00e5lla koll p\u00e5. Vid flera tillf\u00e4llen har en str\u00e4ng g\u00e5tt av eller intoneringen sett lite v\u00e4l konstig ut och den bytta str\u00e4ngen har haft samma intonering som den gamla. Vill man vara helt s\u00e4ker str\u00e4ngar man p\u00e5 ett set, g\u00f6r m\u00e4tningarna, byter ut str\u00e4ngarna till ett nytt set och dubbelkollar att de fungerar p\u00e5 samma s\u00e4tt. Sm\u00e5, sm\u00e5 skillnader mellan olika str\u00e4ngset \u00e4r normalt, p\u00e5 en elgitarr kan man korrigera vid stallet med \u00f6ppen str\u00e4ng\/12:e enligt den gamla metoden n\u00e4r man bytt str\u00e4ngar.<\/p>\n

Det enda problem som jag k\u00e4nner till med en \u00f6versadelintonerad gitarr \u00e4r att det kan l\u00e5ta surt om man spelar st\u00e4mmor med en annan gitarr som \u00e4r intonerad enligt den gamla d\u00e5liga metoden. Spelar man d\u00e4remot ensam eller tillsammans med ett piano, str\u00e5kinstrument eller bl\u00e5s kommer gitarren att spela klockrent!<\/p>\n

Alla str\u00e4nginstrument med fasta band kan \u00f6versadelintoneras. Elgitarrer beh\u00f6ver alltid mindre justering \u00e4n akustiska d\u00e5 str\u00e4ngh\u00f6jden \u00e4r l\u00e4gre, men effekten \u00e4r densamma.<\/p>\n

Jag kan g\u00f6ra en \u00f6versadelintonering<\/a> enligt ovan p\u00e5 din gitarr! \ud83d\ude42<\/p>\n\n