En av mina vägghängare hittade en köpare. Efterfrågan på gamla sjusträngade och nylonsträngade ryska gitarrer är inte stor, men den här såldes till en av de få i Sverige som spelar på såna. Hade tänkt konverterad den till en vanlig sexsträngad gitarr åt mig själv, men det var ju bättre att den fick fortsätta sitt liv med sju strängar och spelas av någon som kan hantera den.

Den köptes in av en tysk samlare och mer än så vet jag inte. Samlaren uppskattade åldern till mellan 1870-1900. Eftersom den har en lös ställbar och mycket praktisk Stauffer hals kan man inte garantera att halsen är lika gammal som kroppen. De enkla runda dottarna i greppbrädan matchar inte de intrikata inläggen runt ljudhålet. Stallet är engelsk typ, Panormo började med liknande stall efter 1820 och diverse engelska (och importerade franska gitarrer skapade för den engelska marknaden) hade sådana stall fram till mitten av 1800-talet. Vem vet, kanske kroppen är riktigt gammal och halsen lite nyare.

Stämskruvarna som är i mycket bra skick är säkert från 1910 eller äldre och halsen är helt rak och välgjord i ljus mahogny. Halsen passar estetiskt mycket bra till kroppen.

Kroppen har sidor i solid rosewood, botten är laminerad i rosewood. Misstänker att det andra träslaget i botten är lönn. Locket i alpgran och greppbrädan rosewood. Stallet i svartmålad lönn. Skicket var bra på allt utom locket som hade många sprickor, skadade lister och satt inte fast i sidan överallt.

Någon hade ristat bokstäverna “BEM” på locket nära greppbrädan.

Kunden ville inte ha en konvertering utan en enkel renovering till spelbart skick. Alla stora problem med locket gjorde det nödvändigt att öppna upp botten för att komma åt. Väl öppen såg jag att alla ribbor var mer eller mindre lösa och att lockets ribbor böjt sig på mitten åt fel håll. Stallplattan i lönn var också sprucken och nött. Bottenribborna var i bra skick och behövde bara limmas om. Lockribborna ersattes med nya replikas med en svag krökning åt andra hållet. Stallplattan byttes ut till en platta i gran med förstärkningar i lönn runt ljudhålen. Plattan gjorde lite bredare för att hjälpa locket att hålla då ribban vid stallet var placerad bakom stallet istället för framför som är betydligt starkare. Ändklossen var sprucken och lös till hälften, den limmades ihop med hudlim. Ett flertal sprickor i locket fick laglappar. Inte helt en originalrenovering med andra ord, men så nära man kan komma utan att pruta på spelbarhet och hållbarhet.

Gitarren hade reparerats tidigare. Lönnlisten runt locket fattades på flera ställen och en bit hade ersatts med en list i gran. Hela gitarren hade också lackats på med spritlack. Lacken var hård och i bra skick och lackningen var OK trots några små rinningar på några ställen. Alla reparationer fick vara kvar, de bitar av listen som saknades ersattes med en liknande lönnlist från ett gammalt överblivet lock.

Ena sidan av locket fick en extra mindre kerfing i lind inlimmad för att binda ihop locket med sidan. Kroppen fick ett tunt lager spritlack för att dölja såren efter lagningarna. Även halsen fick ny lack på huvud och fot, men inte på själva halsen. Några bilder från renoveringen.

Stämskruvarna rengjordes och smörjdes upp. Stallet var lika högt på bas och diskantsidan vilket inte är bra. För att göra den mer spelbar med högre stränghöjd på bassidan hyvlades ett par mm på höjden bort på diskantsidan. Det lägre stallet minskar också rotationskraften av stallet vilket är bra med tanke på ribbningen och det gamla spröda virket i locket. Den ställbara halsen gör det onödigt att ha ett justerbart stallben, den fick ett mässingsband med lagom lutning för intonationen. Stallet limmades om också, naturligtvis med samma varma hudlim som för alla andra lagningar. Återskapade färgen på stallet med en svart bets efter hyvlingen.

Monterade nya strängpinnar i ebenholts med inborrad 4 mm dott i pärlemor.

Då greppbrädan var rak och banden i hyfsat skick fick de vara som de var. Översadeln i ben var i bra skick. Ändpluggen var hel, men troligtvis nyare än kroppen.

Den här fick standardstämningen som är D G B D g b d och nylonsträngar. De fyra första spunna. Kunden ville ha 5 mm högt på den tjockaste strängen vid 12:e bandet för att kunna “tjonga” till strängarna ordentligt. Det visade sig att undersidan på greppbrädans överhäng klämde mot locket med en så brant vinkel på halsen. Hyvlade av en ca 1 mm kil på undersidan halsen/greppbrädan för att få luft mellan hals och lock. Gitarren klingade sämre med halsen i kontakt med locket. En 2 mm tjock benbit limmades in överst i halsfickan för att ge halsfoten en hård punkt att rotera runt och för att flytta intonationspunkten på stallbenet framåt.

Klocknyckeln med 4 mm fyrkant saknades, men såna finns att köpa på eBay.

Tyvärr kan jag varken spela på den eller bedöma hur bra en nylonsträngad gitarr är, men tycker att den låter bra med lång sustain. Jämn i tonen också.

Gitarren passade bra i ett vanligt Gator 3/4 case, storleken liknar den hos en Levin parlor.

Det här är inte en GammelGura, men inte riktigt en originalrenovering. De få ändringar som gjorts gjordes av speltekniska och hållbarhetsskäl. Förutom kanske stallplattan i gran med lönn runt stränghålen – kunde inte riktigt hålla mig i skinnet där! Ska erkänna att det blev mer jobb än jag räknade med för att få den spelbar igen. Men jag tror att den kommer att hålla ihop 100 år till nu 🙂