Rysk sjusträngad gitarr ca 1890

Det är är en ovanlig gitarr, en riktigt gammal sjusträngad Rysk parlor från ca 1890 (det är väldigt svårt att säga exakt hur gammal den är). Köpte in den av en samlare i Sundsvall tillsammans med 4 andra gamla parlor gitarrer. Han hade i sin tur köpte den av en Ryss som hade flyttat/flytt från Sovjet när det begav sig och som tog med sig gitarren. Visste inte riktigt vad jag skulle göra med den, men fick kontakt med en kund som spelar klassisk musik från Ryssland där det krävs sjusträngade gitarrer. Stämningen på de sju nylonsträngarna på en Rysk sjusträngad gitarr är är DGBDghd (stora bokstäver spunna strängar).

Kunden vill ha den så mycket som möjligt i originalskick. Men den hade problem. Halsen var krökt och behövde rätas ut och förstärkas med en kolfiberstav. Det fanns ingen egentlig greppbräda, istället hade halsen slipas till en kraftig radius och ett 0.6 mm ebenholtsfaner klistrats på. Banden var av typen “bar frets” vilket tyder på ålder. Faneret hade släppt här och var. Någon hade skrotat den ställbara Stauffer mekaniken i halsfoten och istället byggt om till en dove tail. Hela gitarren inklusive stall och greppbräda var indränkt i tjock spritlack med diverse rinningar… Fantastiskt nog var sida, lock och botten i det närmaste hel förutom en liten skada på lockets kant och en limmad spricka bakom stallet. Sidan hade också ett par stabila lagningar. Några av ribborna i botten hade också börjat sticka ut från sidan på några ställen, men inte så mycket att det måste fixas. Stallet var helt, men i behov av omlimning.

Stämskruvarna är värda att nämnas också. Helt handgjorda friktionsskruvar som på en ukkulele. Grovt tillyxade knoppar i ben och t.om. de fyrkantiga låsmuttrarna var handgjorda! Charmiga, men fungerade inte jättebra.

Botten och sida var fanerad med sycamore/lacewood. Halsen i lönn och solid gran i locket.

 

Kroppen fick vara i det närmaste orörd, limmade in ett par granstickor på ömse sidorna av ljudhålet som behöver stärkas upp. Fanns ingen stallplatta så jag limmade också in små rundlar i lönn i de sönderkexade strängpinnhålen. En ribba i locket var en aning lös och fick limmas, i övrigt gjorde jag inget annat än att sprita bort den tjocka spritlacken och limma om stallet.

Desto mer jobb var det med halsen och halsinfästningen. En tunn greppbräda i ebenholts fick ersätta det tunna faneret och en kolfiberstav fälldes in i halsen. En liten pinne i kolfiber fick förstärka överhänget längst ned också. Kunden ville ha en platt greppbräda. Halsen hyvlades plan, fick dessutom fälla in två lönnlister att fylla ut kanten mellan hals och greppbräda då kanten på “greppbrädan” hade gjorts väldigt rund. Infräsningar i halsfoten när man tillverkade en dove tail fick limmas igen med bitar av lönn. Allt ihoplappande kunde sen döljas under svart färg 🙂 Greppbrädan fick nya band i mässing.

Hade en komplett mekanik för halsjusteringen på lager. Såna säljs fortfarande av samma firma i Tyskland som gjorde Stauffers original. Fick meka en hel del med den då halsklossen var ovanligt tjock och skruven i mekaniken för kort.  Fick till en fungerande lösning genom att vända delen som ska sitta i halsklossen åt fel håll. Fick också fylla igen uttaget i kroppen för  halsfoten med bitar av ebenholts för att passa ihop med halsfoten.

Mekanikerna ersattes med nya fina Waverly ukkulelemekaniker. De här har en fjäder inbyggd i mekaniken som gör det lätt att ställa trögheten. Betydligt bättre funktion.

Stallet var krökt på toppen för att passa den gamla greppbrädan med radius och fick planas ut. Det visade sig att hela gitarren var lite böjd och vriden åt olika håll och det behövdes mer höjd på bassidan vid stallet. Lösningen fick bli ett infräst stallben i ebenholts med ett band på toppen istället för det fast monterade banden ovanpå stallet. Fräste “stallbenet” med en försiktig intoneringsvinkel på 1 mm. Höjden på stallbenet kan vara vad som helst då stränghöjden enkelt kan justera med en klocknyckel som ändrar vinkeln på halsen. Intressant nog kan även intoneringen och vinkeln sida-till-sida justeras genom att flytta eller rikta hela halsen med en shim i kontaktpunkten i halsfickan! Limmade in en ca 3 mm tjock shim för att få bästa möjliga intonering vid ca 3,5 mm stränghöjd vid 12:e bandet.

Inte var det lätt att provspela den, men stämningen ger ett G dur ackord så det gick i alla fall att höra hur den låter. Mycket bra tycker jag! Väldigt lång sustain och bra ton. Mycket ljud från en liten kropp. Botten var väldigt krökt vilket kan vara en av förklaringarna till ljudet. Locket var sparsamt ribbad, bara tre ribbor och ingenting mer. Håller bra för nylonsträngarna.

2 Comments

Lämna ett svar till Roger Häggström Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *